När Uppsalaborna blir fler behöver reningsverket bli större.
När Uppsalaborna blir fler behöver reningsverket vid Kungsängen byggas ut. Både Naturvårdsverket och Vattenmyndigheten för norra Östersjön tycker att bolaget borde få sitt tillstånd utökningen. De är dock inte överens om vägen dit, vilket gör att ärendet fastnat på vägen.
Det som ställer till problem är miljökvalitetsnormerna för Fyrisån, som på sikt riskerar att överskridas med halterna av fosfor, vilket bidrar till övergödning i ån. Reningsverket släpper i dag ut 2,4 ton fosfor per år, betydligt lägre än de 5 ton som man har tillstånd till. I det nya miljötillståndet, när 330 000 så kallade personekvivalenter ansluts, räknar Uppsala Vatten att det räcker med 4 ton fosfor per år på grund av förbättrad reningsteknik. Men trots att utsläppen ligger under dagens tillstånd stoppas tillståndet.
Anna Peters, handläggare på Naturvårdsverket, säger att reningsverket borde få sitt miljötillstånd, men att EU-reglerna för miljötillstånden i förhållande till miljökvalitetsnormerna sätter käppar i hjulet.
– Begränsningarna från EU är strängt formulerade och man får inte försämra den miljökvalitet man har i dag. Växande orter som ligger bredvid ett mindre vattendrag hamnar i en väldigt speciell situation. I det här fallet har man en väldigt bra rening av fosfor i reningsverket. Uppsala ligger i toppen. Men med ökade volymer blir det också ökade utsläpp, säger Anna Peters.
Innebär det att större städer inte kan ligga i inlandet vid ett mindre vattendrag, måste de ligga vid kusten?
– Vi måste få klarhet i hur lagstiftningen ska hantera det. Vi kan inte gärna flytta tätorter dit de gör minst skada eller förbjuda folk att flytta in. Mig veterligen är det första gången som det här prövas. Det är en viktig samhällsfråga att man ska kunna bosätta sig var man vill, säger Anna Peters.
Att Uppsala expanderar i andra delar av kommunen är heller ingen lösning. Reningen i Kungsängsverket är bättre än i många av de mindre reningsverken. Fyrisåns avrinningsområde sträcker sig en bit bortom Almunge i öster och Tobo, Örbyhus och Österbybruk i norr, vilket innebär att avlopp även från dessa områden bidrar till övergödningen i Fyrisån.
Vattenmyndigheten i norra Östersjön har sitt säte vid länsstyrelsen i Västmanland. Det är denna myndighet som har bestämt miljökvalitetsnormen för Fyrisån. Malin Pettersson, vikarierande vattenvårdsdirektör, säger att det inte är aktuellt att tumma på gränsen.
– Fyrisån är övergödd och normen är korrekt satt. Vi bedömer dock att det utökade tillståndet kan rymmas inom den nuvarande normen. Reningsverket har superbra rening, och utsläppen där gör bara marginell skillnad. Med lite tur och skohorn borde det gå att rymma ökningen inom dagens miljökvalitetsnorm. Men miljötillståndet är inte vår sak att avgöra, säger Malin Pettersson.
Frågan om reningsverket ska få bygga ut eller inte ligger nu hos regeringen.
Nu har vattenmyndigheten skickat ärendet vidare till regeringen, som ska bestämma om miljökvalitetsnormerna ska ändras eller inte.
Sigrid de Geyter, vd för Uppsala Vatten, säger att ett nytt miljötillstånd brådskar. Vid årsskiftet var 190 573 personer anslutna till reningsverket. Någon gång mellan 2023 och 2025 passeras gränsen för dagens tillstånd som medger 200 000 personer.
– Vi sitter i limbo mellan olika tolkningar där myndigheterna inte kan komma överens om grunderna för hur lagstiftningen ska tillämpas. Men båda myndigheterna tycker att vi ska få tillstånd, säger hon.