Studie- och yrkesvägledarna på gymnasiet ska både hjälpa eleverna att välja rätt inriktning under utbildningens andra år, och ge råd inför studie- och yrkeslivet efter gymnasiet.Men i dag får eleverna i Uppsala för lite studievägledning och skillnaderna mellan skolorna är stora. Orsaken är att rektorerna lägger pengar på annat.
- Flera skolor prioriterar inte studie- och yrkesvägledningen så högt, säger Leif Wiklund som är gymnasiestrateg på Uppsala kommun.
Friskolorna brukar ofta beskyllas för att satsa lite på de funktioner som inte är direkt knutna till undervisningen, som kuratorer och studievägledare. Men UNT:s kartläggning visar att nästan alla skolor, såväl kommunala som fristående, satsar för lite pengar på studievägledningen.
14 av de 19 gymnasier som UNT har frågat, och fått svar från, överskrider kommunens riktmärke på 500 elever per studievägledare. Det är nästan tre fjärdedelar av gymnasieskolorna.
Sämst är det på kommunala Katedralskolan där 1093 elever ska dela på en enda studievägledare. Men också Lundellska skolan samt friskolorna Uppsala Praktiska Gymnasium och Cultus gymnasieskola har påfallande många elever per studievägledare (se faktaruta).
Heléne Lagerquist som är rektor på Katedralskolan säger att det handlar om pengar.
- Allt står mot varandra som har med pengar att göra. För att hålla budgeten håller vi emot när det gäller studievägledare. Jag prioriterar att eleverna ska ha lärare till sina kurser.
Heléne Lagerquist tror att eleverna ändå får bra studievägledning eftersom andra som jobbar på skolan har utvecklat en kompetens för det.
- Vi har duktiga programrektorer som ibland får ta den typen av frågor. Men visst skulle jag gärna ha en studievägledare till, säger hon.
Gymnasiestrateg Leif Wiklund säger att det i dag sker många onödiga omval på gymnasiet som skapar besvär både för den enskilda eleven och belastar kommunens ekonomi. En utredning från 2004 visar att en fjärdel av de elever som bytte eller avbröt en utbildning aldrig hade talat med en studievägledare före avbrottet.
- Vi har oerhört många byten, mellan 800 och 900 elever byter utbildning per år. När en elev hamnar fel kan det leda till att han eller hon måste gå ett extra år på gymnasiet. Det är en nackdel för individen och kostsamt för kommunen, säger han.
Skillnaderna mellan skolorna har funnits i flera år. För att få en mer likvärdig situation sjösatte kommunen en ny organisation i fjol. Studievägledarna slutade då att vara anställda av skolorna och samlades i stället i en central pool som skolorna skulle hyra personal från.
Men omorganisationen fick inte önskad effekt. Kommunen har nu beslutat att betala så att varje gymnasieskola får en studie- och yrkesvägledare per 500 elever, utan att skolan behöver ta det från sin egen budget. Förändringen träder i kraft i sommar för de kommunala skolorna och i januari 2011 för friskolorna.