Studier går före barnafödande
Nästan alla doktorander vill ha barn, men ofta inte förrän i åldrar där kvinnors fruktsamhet sjunkit. Kvinnor oftare än män ser barn som ett hinder för doktorandstudier och fortsatt karriär. De är också mer pessimistiska om chanserna att få det antal barn de skulle vilja ha.
- Det behövs mer information som hjälper kvinnor och deras partners att fatta väl underbyggda beslut när de planerar sitt föräldraskap. Det finns också behov av insatser som underlättar för kvinnor att kombinera familjeliv med högre utbildning och karriär, säger barnmorskan med dr Agneta Skoog Svanberg vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
Högre medelålder
Hon är en av de ansvariga för studien, som gjorts mot bakgrund av att medelåldern för när kvinnor får sitt första barn stigit under de senaste årtiondena, i synnerhet bland dem med högre utbildning.
- Det är viktigt att få mer kunskaper om vad som ligger bakom denna utveckling och vilken betydelse den kan få för framtidens föräldraskap, säger Agneta Skoog Svanberg.
Den nya undersökningen, som är den första i sitt slag, omfattar drygt 250 slumpmässigt utvalda kvinnliga och manliga doktorander vid Uppsala universitet. Alla har besvarat en omfattande enkät om sina attityder till och chanser att få barn.
Studierna först
Trots att de allra flesta var i åldrarna 25 till 35 år och levde i fasta relationer hade mer än tre fjärdedelar ännu inga barn. Men det berodde inte på att de inte skulle vilja bli föräldrar.
- De flesta ville ha två eller tre barn, men de ville skjuta på föräldraskapet tills att de var i 30-årsåldern och helst var klara med sina doktorandstudier. Bara några få procent uppgav att de inte ville ha barn överhuvud taget, säger Agneta Skoog Svanberg.
En majoritet av kvinnorna ville föda sitt sista barn efter att de fyllt 35 år, vilket är en ålder då fruktsamheten är rejält mycket lägre än tio år tidigare.
- Ungefär var fjärde doktorand hade dock en överdrivet optimistisk uppfattning om en kvinnas chans att bli gravid i den åldern. Ännu fler trodde att chansen att få barn med hjälp av provrörsbefruktning är högre än vad de i verkligheten är, säger Agneta Skoog Svanberg.
Påverkar karriären
Som hinder för att skaffa barn uppgav kvinnorna oftare än männen att det skulle inverka menligt på deras doktorandstudier och fortsatta yrkeskarriär. Men även majoriteten av de manliga doktoranderna ville vänta med att bli föräldrar tills efter sin disputation.
- Gynekologer och barnmorskor kan försöka uppmärksamma unga kvinnor om att de inte kan vänta hur länge som helst med barnafödande. Allra bäst vore om detta lyfts fram redan i biologiundervisningen på högstadiet och gymnasiet så att denna parameter finns med i deras olika livsval senare i livet, säger Agneta Skoog Svanberg.
Tid för samtal
Som exempel på en aktiv insats till följd av den nya studien nämner hon att Studenthälsan i Uppsala delar ut en speciell broschyr om fruktsamhet och avsätter extra tid på mottagningen för samtal med "äldre" universitetsstuderanden.
- Även kvinnor och män i ledande befattningar behöver bli medvetna om unga människors barnönskan och tidsbegränsade fruktsamhet för att skapa bättre förutsättningar på arbetsmarknaden att kombinera karriär och barnfödande, säger Agneta Skoog Svanberg.
Hon tycker att det behövs en ökad medvetenhet om hur stora chanserna att bli med barn är i olika åldrar och vid provrörsbefruktning.
- Annars finns risk att många blir besvikna när de upptäcker att de uppskjutit sitt barnafödande så länge att de inte får några barn alls eller inte får det antal barn de helst skulle vilja ha, säger Agneta Skoog Svanberg.
Så jobbar vi med nyheter