Matbutiker kan skylta på ett sätt som gör att matsvinnet minskar, visar Livsmedelsverkets studie.
Fokus klimatet
Du kommer hem från affären med tre stora kassar mat. Det första du gör är att du kastar en av dem i soptunnan.
I teorin är det så matsvinn går till, om än inte i praktiken. Livsmedlen kastas i stället allt eftersom de blir dåliga, som det där brödet som börjat mögla eller spenaten som blivit sladdrig.
Redan i matbutiken läggs grunden för matsvinnet, eftersom många köper mer mat än vad de sedan äter upp. I en ny studie av Livsmedelsverket undersöktes därför hur "nudging" kan få oss att handla mindre mat.
– Vi måste förändra förutsättningarna och göra det lätt att göra rätt. Vi har misstänkt att mängdrabatter påverkar matsvinnet i hemmet. Så därför ville vi undersöka det, säger Karin Fritz projektledare på Livsmedelsverket i regeringsuppdraget att minska matsvinn.
Nudging innebär att påverka en persons beslutsfattande genom en "knuff" i en viss riktning. Genom att förenkla det alternativ som gynnar oss ökar sannolikheten att vi väljer det, som exempelvis att ställa chipspåsen på översta hyllan i köket och fruktskålen på köksbänken. Vi kan fortfarande välja chipspåsen, men det är jobbigare att ta en stol för att ta ner påsen än det är att ta ett äpple från skålen. På så sätt uppmuntras vi att välja äpplet.
– Om vi på enkla sätt kan underlätta för konsumenten i butiken, så att besluten där påverkar vad som sedan händer med maten hemma, vore det ju helt fantastiskt, säger Karin Fritz.
Många konsumenter vill inte köpa frukt med skönhetsfläckar.
Gurkor och broccoli var de två varor som valdes ut i undersökningen. För att testa om nudging kunde ha en effekt testades olika skyltningar på varorna. Skyltarna visade olika tydligt jämförelsepriset och tre av skyltarna hade multipriserbjudande. En av skyltarna hade texten "jag följer gärna med dig hem om jag blir uppäten", och en av skyltarna visade styckpriset. Totalt testades de fyra olika skyltarna, i olika omgångar, i butikerna.
– Det visade sig att om man tydligare ser jämförelsepriset vid mängdrabatter, då tar man ett mer genomtänkt köpebeslut. Så om man ser att det inte är en så stor skillnad att köpa två gurkor på mängdrabatt gentemot att köpa "en plus en"-gurka, då tänker man till och köper bara en. På ett lätt sätt kan man då påverka kunden att handla rätt mängd, menar Karin Fritz.
Försäljningen av varorna minskade med nästan en femtedel när skyltarna där enbart styckpriset gavs – trots att priset per vara var detsamma som när skyltarna med två för 30 kronor satt uppe. Det var dessutom 10 procents högre sannolikhet att varan åts upp när skylten med styckpris var uppsatt.
– Det här är ju en ögonöppnare för att det faktiskt går att göra det lättare för kunden att göra rätt.
Studien pågick under två veckors tid tidigare i år, på åtta olika matbutiker runtom i Sverige. Varje vara var märkt med en QR-kod som kunden kunde scanna med sin mobil för att svara på en enkät. Kunderna var inte medvetna om studien innan de handlade för att det inte skulle påverka deras köp. I enkäten svarade de på frågor om hur många varor de hade köpt och om de hade ätit upp varorna.
Totalt slängs cirka en tredjedel av all mat i världen. Svenskarna kastar 19 kilo ätbar mat varje år och häller ut ytterligare 18 kilo i vasken, som kaffe och mejeriprodukter.
– Vi måste bli bättre på att planera våra inköp så att vi hinner ta tillvara på maten innan den blir dålig, konstaterar Karin Fritz.