Forskare vid Uppsala universitet har upptäckt att skalbaggehanar som måste konkurrera om honor riskerar att få avkommor med fler skador i arvsmassan än hanar som upplever mindre konkurrens.
– Vi har velat förstå varför det finns variationer inom olika djurarter. När hanar konkurrerar med andra, så kallad "sexuell selektion", är det oftast bara den starkaste som vinner, men om det stämmer så saknas fortfarande en förklaring till varför det finns variationer i hanarnas kvaliteter, säger David Berger, ekologi- och genetikforskare vid Uppsala universitet.
– Spermiekonkurrens, det vill säga när olika hanar parar sig tätt inpå så att spermierna finns samtidigt inuti honorna, är vanligt bland insekter. Det vi sett är att om hanarna som parar sig befinner sig i en miljö med fler hanar ökar risken för att skada DNA i deras spermier, jämfört med om hanarna varit själva innan parningen, säger David Berger.
Hur kan denna mekanism förklara att variationen bibehålls?
– Ju större spermieproduktionen desto större är risken för ett skadat DNA. Om då den starkaste eller snyggaste vinner leder det till att spermieceller inte hinner repareras och då uppstår mutation i avkomman, alltså en avvikelse mot vad som var innan, säger David Berger.
Genom att bli vald hela tiden framför andra riskerar alltså ens avkommor att ta skada.
Ser ni några likheter med människor?
– Nej, det kan jag inte säga. Vi människor lever ju i de allra flesta fall under monogama former och då uppstår inte spermiekonkurrens på samma sätt.