Studentkritik mot läkarutbildningen
Läkarutbildningen måste förbättras. Handledningen under de långa praktikperioderna på sjukhus och vårdcentraler är många gånger för dålig. Det menar läkarstudenternas nationella samarbetsorgan som vill se en "upprustning av den kliniska handledningen".
Engagemang och tid.Det är vad som krävs av en bra handledare, tycker Johannes Bergsten som har Maria Andersson Olerud som handledare under sin narkosplacering.
Foto: Sven-Olof Ahlgren
Läkarstudenter har en stor del av sin undervisning ute i verksamheten, i form av klinisk praktik under handledning av en läkare. Johannes Bergsten går åttonde terminen och har varit på praktik i snart tre terminer. Just nu gör han sin narkosplacering under två veckor på Akademiska sjukhuset.
- Jag kan dra ett antal exempel på folk jag vet som har tappat intresset för en viss specialitet bara på grund av dålig handledning. Sådant hör man om titt som tätt. Jag har själv rätt goda erfarenheter, men det är helt klart att kvaliteten varierar mycket, säger Johannes Bergsten.
En bra handledare aktiverar sin student, menar han.
- Jag måste få känna mig delaktig och få göra fler saker än bara det som står på checklistan och som är en miniminivå. Får man göra mer än så går inlärningskurvan brant uppåt.
En annan viktig sak är tidsaspekten.
- Det måste finnas tid, exempelvis genom att mottagningstiderna är längre när en student är med. På kardiologen på Akademiska sjukhuset räknar man med dubbelt så lång mottagningstid av det skälet, säger Johannes Bergsten.
Hans handledare Maria Andersson Olerud, narkosläkare, tycker att det kommer an på alla läkare att ta sitt handledarskap på allvar och göra ett bra jobb.
- En del tycker nog att man har för mycket annat att göra eller att det är jobbigt att tjata om samma sak. Kanske finns också synpunkter på att vi inte får någon personlig ersättning. Men jag vill förmedla att det här är det roligaste jobbet som finns, det är ju ett tillfälle att värva folk till min specialitet, säger hon.
Nu är stora nedskärningar på gång på Akademiska sjukhuset. Flera hundra tjänster ska bort. Det påverkar möjligheten att vara en god handledare.
- Många känner nog att de inte kommer att orka, och det kan man förstå. Samtidigt är läkare ett undervisningsyrke. Vill man inte utbilda ska man inte vara docent på ett universitetssjukhus som Akademiska, säger Maria Andersson Olerud.
Innan hon blev läkare var hon sjuksköterska. Där är traditionen av handledarskap starkare.
- Man tar hand om sina studenter på ett bättre sätt. Man skickar fram dem så att de får göra saker, i stället för att stå bakom och titta på, säger Maria Andersson Olerud.
Johannes Bergsten vet hur det är att stå bakom och titta på.
- Absolut, det händer jätteofta, säger han.
Problemen med att hitta praktikplatser och med handledare som inte gör sitt jobb finns vid alla sjukhus i Sverige.
Situationen i Uppsala är dock sämre än genomsnittet, i alla fall när det gäller att hitta praktikplatser, enligt medicinska studierådet i Uppsala. Men det finns en vilja att förbättra, säger Johannes Bergsten, som varit ordförande i rådet.
- Vi tog upp det här med ledningen för programmet i våras och de har reagerat bra, säger han.
Som ett resultat av kritiken arbetar nu en grupp med representanter från Akademiska sjukhuset, studenterna och programledningen med frågan.
Så jobbar vi med nyheter