– Gratis kaffe? Studiebevakaren Karin Ottander är en av många som engagerar sig i Uppsala studentkår. Hon och Emma van Aller, som också arbetar som studiebevakare, delar ut kaffe och information om kåren till förbipasserande studenter på Ekonomikum. Det är studiebevakarna som är ansiktena utåt mot studenterna på campus och fungerar som deras ombud vid frågor om till exempel vilka rättigheter gentemot universitetet man har som student.
– Under tiden jag pluggade var jag intresserad av studenters rättigheter, men det tog rätt lång tid egentligen innan jag började engagera mig i kåren. Först var jag engagerad i nationslivet, säger Emma van Aller.
Det viskas ofta i universitetskorridorerna att engagemang vid sidan av studierna ser bra ut på meritlistan när det är dags att söka jobb. Hittills har ingen forskning kunnat bevisa påståendet, men det har en forskningsgrupp på IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, nu kunnat ändra på.
– Det känns väldigt bra att kunna visa på hur övergången från utbildning kan snabbas på, säger Pär Zetterberg, som tillsammans med Martin Lundin och Oskar Nordström Skans har kommit ut med rapporten.
Studenter som kommer med i kårfullmäktige har 20 procent större chans att få jobb det första året efter examen, jämfört med de som kandiderar men inte kommer in. Men effekten är kortvarig och på tre år är de andra studenterna ikapp och skillnaden borta, visar forskningsgruppen på IFAU. De som kandiderar till fullmäktige är ofta väldigt politiskt intresserade och det är just när det gäller inträde på den politiska arenan som man också hittat en mer långtgående effekt. De som väljs in som kårledamöter har betydligt större chans att kandidera och bli valda till allmänna val efter tiden i kåren.
Eddie Fernberg sitter som ledamot i kårfullmäktige och delar forskarnas uppfattning om att kåren fungerar som en språngbräda till politiken. Han valdes in efter valet i april 2015 och sitter samtidigt i kommunfullmäktige i sin hemkommun Örebro.
– Det är en bra grund för politiskt intresserade. Man får insyn i hur man formulerar förslag, vad man säger, man får en slags politiskt stadga i vad man tycker i olika frågor.
Han är en av dem inom kåren som kan glädjas åt rapportens resultat, eftersom han siktar på en fortsatt karriär inom politiken efter kårtiden.
– Visst har man en dröm om att en dag få sitta som ledamot i riksdagen, men det är långt fram.
LÄS MER: De började sin karriär i kåren
Men trots att kåren med sina 17 000 medlemmar är Sveriges största studentkår, är valdeltagandet vid kårvalen mycket lågt. Vid senaste valet la endast 7,8 procent av medlemmarna sin röst i valet, något som Karin Ottander ser som problematiskt.
– Många känner ett visst avstånd till kåren och det är tråkigt. Valdeltagandet är ju som ett kvitto på att många verkar känna att deras röst inte spelar roll och det måste vi ändra på.
Pär Zetterberg hoppas att insikterna kan förändra hur vi ser på kopplingen mellan universitetsvärlden och det efterföljande arbetslivet.
– De här resultaten fäster blicken på två saker. Dels betyder det att vi inte kan stirra oss blinda på vad studenterna gör i klassrummet, utan även engagemang utanför, eftersom det här säkert även gäller för andra föreningar. Alla tjänar ju på att studenterna snabbare får jobb, så vi måste få bättre förståelse för hur övergången går till. Men det belyser också vad det finns för politiska arenor om man vill engagera sig politiskt, och där vet inte forskningen särskilt mycket.