Studentinflytande kan drabbas hårt
Spiken i kistan för kårobligatoriet. Med stor sannolikhet blir det effekten av den proposition regeringen i dag förväntas lägga på riskdagens bord.
Anders Utbult, Lisa Runfors och Niles Selling är studiebevakare på Uppsala studentkår.
Foto: Hans E Ericson
- När jag bara pluggade gick vi och klagade i korridoren när något var dåligt och tänkte att inget går att förändra. Men jag har insett att det absolut inte är så, och det känns jättekul.
Det säger Lisa Runfors, som läser pedagogik. Hon är också en av Uppsala studentkårs många studiebevakare. Tillsammans med Niels Selling och Anders Utbult delar hon på en arvoderad heltidstjänst inom den samhällsvetenskapliga fakulteten. Vi träffas på deras kontor i Ekonomikum.
- Vi har två uppgifter, dels sitter vi som studentrepresentanter i nämnder och kommittéer inom fakulteten och vetenskapsområdet, dels tar vi hand om enskilda ärenden, om någon har ett problem på sin utbildning, men också om någon vill driva en idé, säger Anders Utbult, som läser statsvetenskap.
Hans kårengagemang började som skribent i kårtidningen ERGO. Efter en artikel om en koreansk student som inte fick ut sin examen i hemlandet för att den lärarledda undervisningen under studietiden i Uppsala var för liten, ville Anders Utbult själv vara med och påverka. Och han tycker att lärarna och forskarna de möter verkligen lyssnar.
- De är väldigt intresserade av vår åsikt. Men så klart handlar mycket till sist om hur mycket pengar det finns för att exempelvis öka den lärarledda lektionstiden, säger han.
I Uppsala är nationerna "det sexiga", som Anders Utbult säger. Få lägger märke till studentkårens arbete för att skydda studenternas intressen. Här finns en parallell i a-kassorna.
- När man inte har problem ser man inte behovet och går ur, säger Anders Utbult.
Uppsala studentkår tillsätter varje år nästan 1000 poster på universitetet, från högsta beslutande organet, konsistoriet, ned till alla institutioners egna styrelser, och en mängd kommittéer för jämställdhet, miljöfrågor, etcetera. Man organiserar doktorandnämnder på alla fakulteter. 20 personer arbetar på kansliet och dessutom finns läxläsningsprojekt, en mångfaldsbyrå, sexualupplysningsprojekt, med mera. Kåren ger också bidrag på flera hundra tusen kronor om året till studentföreningar.
Nu måste sannolikt verksamheten bantas. Den statliga ersättning som regeringen vill ska utgå som plåster på såren för minskade medlemsintäkter är bara en tredjedel av vad regeringens egen utredare förslog för ett år sedan, vilket då kallades miniminivå.
- Tappar vi var tredje student kommer vi att ha cirka tre miljoner kronor mindre om året att röra oss med, inklusive ersättningen från staten. Vår kärnverksamhet omsätter i dag cirka åtta miljoner kronor om året. Det är mycket pengar som försvinner, säger Klas-Herman Lundgren, ordförande i Uppsala studentkår.
Samtidigt räknar han med att mer pengar måste satsas på marknadsföring och information för att locka fler medlemmar.
De tre studiebevakarna står bakom kårens nya inställning i obligatoriefrågan, att det system som finns i dag, just nu är det bästa alternativet för att säkra studenternas inflytande vid universitetet.
- Om vi i stället behöver bli en fest- och spritkår för att få fler medlemmar, då är det verkligen inte bra, säger Anders Utbult.
"Ersättningsnivån otroligt låg"
I dag måste alla studenter vara inskrivna vid en studentkår. Uppsala studentkår är Sveriges största med över 30 000 medlemmar, men i Uppsala finns fler kårer som nu förbereder sig för tuffare ekonomiska villkor.
- Vi kommer troligtvis att få dra ner på studiebevakningen, säger Oscar Johansson, ordförande i Ultuna studentkår, vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Farmacevtiska studentkåren vid Uppsala universitet har i dag omkring 1 500 medlemmar.
- Ersättningsnivån är otroligt låg och kommer innebära att vi måste se över ekonomin och göra en hel del förändringar. Men vi ska kämpa för att finnas kvar som studentkår och för att kunna ha vårt kårhus kvar, säger Anna Kartberg, ordförande.
I dag måste alla studenter vara inskrivna vid en studentkår. Uppsala studentkår är Sveriges största med över 30 000 medlemmar, men i Uppsala finns fler kårer som nu förbereder sig för tuffare ekonomiska villkor.
- Vi kommer troligtvis att få dra ner på studiebevakningen, säger Oscar Johansson, ordförande i Ultuna studentkår, vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Farmacevtiska studentkåren vid Uppsala universitet har i dag omkring 1 500 medlemmar.
- Ersättningsnivån är otroligt låg och kommer innebära att vi måste se över ekonomin och göra en hel del förändringar. Men vi ska kämpa för att finnas kvar som studentkår och för att kunna ha vårt kårhus kvar, säger Anna Kartberg, ordförande.
Så jobbar vi med nyheter