2 dagar kvar
"Jag började på juristprogrammet vårterminen 2020. Det var jättekul i början, folk festade verkligen konstant här, man kunde gå ut en måndagskväll och höra folk tjoa till höger och vänster. Så när allt stängdes ner märktes det väldigt tydligt.
I början trodde jag det var en korttidsgrej. Först i maj förstod jag att det skulle ta ett tag. Det var rätt ledsamt att inse det, för man förstod att det skulle påverka ens möjligheter att utforska studentlivet.
Studierna har funkat rätt bra men det är ganska klumpigt att sitta framför en skärm. Det strular alltid för någon med uppkopplingen, så undervisningen tar ju stryk. Det har dock varit skönt att spara in tid på morgnarna.
Personligen har jag inte blivit så påverkad av pandemin. Jag har varit hos mina föräldrar på landet, där jag kunnat springa och paddla kajak. Men jag har ju känt att "jag borde inte vara här just nu", när man kollar film en fredagskväll, femte helgen i rad. Så ska det inte vara.
Det är inte bara nationer och hemmafester som definierar studentlivet, även om det är en stor del. Mycket handlar också om att driva med sin egen tillvaro. Här kommer jag – en fattig student – och ska på finmiddag i frack. Den lekfullheten har jag saknat.
Jag ser mest fram emot att gå på gasquer och att umgås med mina kurskamrater och inte se dem som prickar på en skärm. När restriktionerna släpper ska jag ut och festa – definitivt."
Berättat för: Maja Olofsson