Stroke ökar risk för höftledsfraktur
Personer som vårdats på sjukhus för hjärtsvikt, stroke och andra hjärt-kärlsjukdomar löper flera gånger högre risk än hjärtfriska kvinnor och män att senare i livet bryta lårbenshalsen. Ärftliga genetiska faktorer kan ligga bakom en stor del av den ökade risken för höftfrakturer.
- Våra resultat talar för att personer som nyligen insjuknat i någon hjärt-kärlsjukdom inte bara ska behandlas för denna sjukdom. Vi bör också utreda vad som kan göras för att förbättra deras skydd mot frakturer, säger docent Karl Michaëlsson vid Uppsala kliniska forskningscentrum och Akademiska sjukhusets ortopedkirurgiska klinik.
Studien omfattar nära 32 000 tvillingar. Drygt en tredjedel av dem var någon gång efter 50 års ålder inlagda på sjukhus för någon hjärtsjukdom och 1 442 av dem fick sjukhusvård därför att de hade haft en höftfraktur. En närmare analys visade att de som vårdats på sjukhus på grund av någon hjärt-kärlsjukdom betydligt oftare än övriga kvinnor och män i studien senare i livet också blev inlagda på sjukhus därför att de brutit lårbenshalsen.
- Allra högst var risken för framtida höftfrakturer för dem som haft en stroke eller fått diagnosen hjärtsvikt. För dem var risken för höftfrakturer ungefär fem gånger högre än för kvinnor och män som inte hade någon hjärt-kärlsjukdom, säger Karl Michaëlsson.
Men även patienter med åderförkalkning i pulsådrorna i benen eller förträngningar i hjärtats kranskärl drabbades två till tre gånger oftare än hjärt-kärnfriska personer av höftfrakturer.
- Dessa resultat talar starkt för att det finns vissa gemensamma faktorer som kan bidra till både hjärt-kärlsjuklighet, benskörhet och benskörhetsfrakturer, säger Karl Michaëlsson.
Tack vare att den nya studien gjorts på tvillingar har forskarna kunnat undersöka i vilken mån ärftliga, genetiska faktorer har betydelse för att höftfrakturer är så mycket vanligare bland hjärtsjuka än bland hjärtfriska personer.
Efter att en av tvillingarna i ett enäggstvillingpar insjuknat i någon hjärtkärlsjukdom löpte även den andra tvillingen som inte hade någon hjärtkärlsjukdom rejält ökad risk att drabbas av en höftfraktur jämfört med andra hjärt- och kärnfriska tvillingar.
- Det talar starkt för att de faktorer som bidrar till både ökad hjärtsjuklighet och ökad förekomst av frakturer till stor del är genetiska. Detta gäller i synnerhet vid hjärtsvikt, säger Karl Michaëlsson.
Men kan något göras för att förbättra hjärtsjuka personers skydd mot frakturer om det är i första hand genetiska faktorer och inte miljöfaktorer som ligger bakom deras ökade risk för höftfrakturer?
- Förmodligen en hel del, även om det genetiska arvet förstås inte går att påverka direkt. Men har man ett ogynnsamt genetiskt arv är det extra viktigt att följa livsstilsråd som kan skydda mot benskörhet och frakturer, till exempel fysisk träning och att inte röka. Dessa råd har dessutom fördelen att de motverkar försämringar av patientens hjärt-kärlsjukdom, säger Karl Michaëlsson.
Så jobbar vi med nyheter