Björken är vårt vanligaste lövträd. Det kan bli upp till 300 år gammalt, men anses fullvuxet i 80-årsåldern.
– Har du sett? Det är som en kvinnas långa hår. Det här är ju fantastiskt, säger Morteza Mahmoudi lyriskt och sticker in huvudet bland löven på vårtbjörkens hängande grenar.
Träd engagerar och väcker känslor. Kanske är det inte så konstigt. De står där fast förankrade i jorden. År ut och år in, generation efter generation.
Att just de här björkarna ligger Morteza varmt om hjärtat är tydligt. Han har följt dem under de 24 år han bott i huset på Hövägen i Gottsunda. Sett dem från sin hörntomt. Promenerat under dem dagligen.
– För mig är de mycket kära. Jag har följt dem i alla årstider så länge. När knopparna slår ut, det är den finaste gröna färgen.
Faktum är att Morteza Mahmoudi bryr sig så mycket om de ståtliga björkarna att han omsatt sina känslor för träden i flera dikter på svenska och persiska.
I huset bredvid honom bor Erland Johansson. Hans vardag med björkarna sträcker sig 50 år tillbaka, då träden planterades.
– Jag ser det som svårt övervåld på miljön. Att vi tar ner fullt friska björkar som skuggar och håller vatten och som hjälper oss att hantera framtidens extremväder. Det är oövertänkt.
Enligt kommunens förslag till detaljplan blir Gottsunda allé en trädplanterad stadsgata med kollektivtrafikkörfält, biltrafik och gång- och cykelvägar. Den del av Slädvägen som idag går parallellt med Gottsunda allé försvinner tillsammans med de runt 35 björkar som står utmed den. På platsen byggs det i stället bostadshus i mellan tre och åtta våningar.
I slutet av augusti hölls ett välbesökt samrådsmöte och där lyfte också boende frågan om höjden på de planerade flerfamiljshusen.
Raden med björkar syns i övre högra delen av det gulmarkerade fältet. Där, under villorna med röda tak, planerar kommunen bostadshus i 3-12 våningar på båda sidor om Gottsunda allé.
– Det är en synpunkt som är rimlig och det är en viktig diskussion vi har. Men jag kan inte redan nu svara på hur den reviderade planen kommer att se ut, säger Sofie Rosell, projektledare på stadsbyggnadsförvaltningens avdelning mark och exploatering. Hon poängterar vikten av att lämna synpunkter på kommunens byggplaner.
– De som bor där har ju en relation till platsen på ett annat sätt än vi. Samtidigt ska man komma ihåg att vi har ett uppdrag att bygga bostäder i det här området.
Onsdagen den 21 september var sista dag för privatpersoner och andra myndigheter att lämna in synpunkter på detaljplanen. Beroende på vilka synpunkter som kommit in görs under hösten nya utredningar innan planen revideras. Det nya förslaget hoppas kommunen kunna presentera under våren 2023.
Kärleken till området och de stora björkarna har fört grannarna Morteza Mahmoudi och Erland Johansson närmare varandra. Nu tar de strid för sina björkar och kritiserar kommunens planer på att ersätta de 50-åriga träden med bostäder.
De båda herrarna i Gottsunda är inte negativa till bostadsbygget i sig. Tvärtom.
– Vi behöver bostäder. Förändringar måste man ta, men vi månar om området och de unga, säger Erland Johansson som också kritiserar höjden på de planerade husen.
Villorna ligger i en sänka och de höga husen byggs på en höjd bredvid. Det skapar en känsla av att bli tittad ned på. Därför vill han se lägre hus närmast villorna.
– Bostäder behövs, men kan man skydda björkarna på något sätt? De ger området en identitet, säger Morteza Mahmoudi.
Uppsala kommun har ingen uttalad trädpolicy, men jobbar ofta enligt principen att för varje träd som fälls planteras ett nytt.
Alexander Alenvall är parkingenjör med inriktning träd på Uppsala kommun. Han är också rådgivande instans på kommunen i trädrelaterade frågor. Han kan inte svara på hur planläggarna tänkt om ersättning av träden i just det här fallet. Men förklarar att när träd växer i rad såhär blir de automatiskt biotopskyddade och då krävs dispens från länsstyrelsen för att ta ner dem.
Träd som planterats i rad såhär blir per automatik biotopklassade och det krävs särskilt tillstånd från länsstyrelsen för att ta ner dem.
– Oftast tycker vi och länsstyrelsen att de ska ersättas i närheten. Det kan ibland vara svårt när de vill bygga mycket och det ser vi utmaningar i.
Alexander Alenvall tycker också att kommunens princip är för snålt tilltagen: det räcker inte med att ersätta ett fullvuxet träd med ett ungt nytt. Och att ersätta med äldre träd är komplicerat och dyrt.
– Även om vi ersätter dem förlorar vi en stor del av de ekosystemtjänster de ger. Jag kan tycka att vi behöver tänka mer på tidsaspekten. Träd behöver uppnå en viss ålder för att börja leverera ekosystemtjänster, säger Alexander Alenvall, parkingenjör på Uppsala kommun.
En av Morteza Mahmoudis dikter till björkarna
Jag säger:
Kanske är tiden kommen
Att säga adjö
Bakom glaset på terrassens ensamma vägg
Kanske dags att säga adjö till björken
I regnets ljusa och klara paraply
Må dessa stunder aldrig komma igen.