Det visar de första resultaten av en ännu opublicerad enkätundersökning bland cirka 700 läkare och 1 500 barnmorskor inom den svenska förlossningsvården.
– Våra resultat visar att det finns ett klart behov av förbättrade stödinsatser för att förebygga att personal som varit med om allvarliga händelser vid förlossningar utvecklar långvarig psykisk stress och utbrändhet, säger Ulf Högberg, professor i obstetrik och gynekologi vid Uppsala universitet.
Många tidigare studier har visat att den direkt drabbade mamman och hennes partner ligger i högriskzonen för långvariga psykiska stressreaktioner efter en förlossning där barnet blivit allvarligt skadad eller i värsta fall dött.
– Däremot har ingen före oss närmare undersökt hur vanliga sådana reaktioner är bland personalen. Det finns dock exempel på att läkare och barnmorskor som varit med vid traumatiska förlossningar blivit långvarigt sjukskrivna eller bytt arbete, säger Ulf Högberg.
Även om det är ovanligt att barn eller mammor skadas svårt och i värsta fall dör i samband med en förlossning visar enkätsvaren att en stor majoritet av läkarna och barnmorskorna åtminstone någon gång under sitt yrkesverksamma liv hade varit med om detta.
Så många som 4 av 10 uppgav dessutom att de i samband med någon sådan allvarlig händelse känt sig intensivt rädda, hjälplösa, panikslagna eller hotade i sin yrkesidentitet.
Nästan var sjätte läkare och var tionde barnmorska utvecklade så långvariga och djupa stressreaktioner att de helt eller delvis motsvarade dem vid den psykiatriska diagnosen posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Ett par procent hade fortfarande symtom på PTSD när de besvarade enkäten.
Flera studier har visat att ett välutvecklat socialt skyddsnät kan minska risken för att utveckla posttraumatiskt stressyndrom efter att de varit med om allvarliga, livshotande händelser.
– Därför är det otillfredsställande att de flesta läkare och barnmorskor som hade utvecklat symtom på posttraumatiskt stressyndrom upplevde att de haft ett otillräckligt stöd från både sina chefer och kolleger, säger Ulf Högberg.
Forskarna hoppas nu, med stöd av ett anslag från AFA försäkring på två miljoner kronor, utveckla ett nytt stödprogram för personal som varit med om allvarliga händelser vid förlossningar.
– Djupintervjuer med en del av deltagarna i enkätstudien tillsammans med erfarenheter från andra länder av fördjupat stöd från arbetskamrater och chefer ska ligga till grund för stödprogrammet, som sedan kommer att testas vid förlossningsavdelningar runtom i landet, säger Ulf Högberg.
Han betonar att ett effektivt stödprogram inte ”bara” är viktigt för läkarna och barnmorskorna som det riktar sig till.
– Det är även en fråga om patientsäkerheten. För att förlossningspersonal som varit med om traumatiska händelser ska fungera bra i sitt fortsatta jobb är det viktigt att de ges bättre möjligheter att bearbeta sina traumatiska upplevelser, säger Ulf Högberg.