Det visar undersökningen Liv och hälsa ung som genomförts gemensamt av Regionförbundet och landstinget i Uppsala län. Den ska fungera som underlag för satsningar och prioriteringar på ungdomsområdet.
Undersökningen visar att runt 80 procent av eleverna i årskurs sju, nio och tvåan på gymnasiet trivs bra eller mycket bra i skolan. Ungefär lika många anser att stämningen är bra i den skola de går i.
Samtidigt ökar stressen både bland pojkar och flickor. Den ökar ju äldre de blir och värst utsatta är flickorna. I genomsnitt känner cirka 45 procent av flickorna i årskurs nio stress medan bara 15 procent av pojkarna uppger att de gör det. Variationen är dock stor i länets kommuner.
Runt 60 procent av båda könen uppger att de under de senaste tre månaderna känt sig lyckliga – en minskning mot tidigare mätningar.
Carin Östling som är folkhälsostrateg vid Regionförbundet poängterar att skillnaden inte är så stor mot tidigare år.
– Men Sverige har en generellt högre andel psykisk ohälsa hos unga jämfört med andra europeiska länder – trots att vi har det så bra. Jag tror det till en del kan bero på vår arbetsmarknad som i dag är tuff när man är ung. De flesta jobb kräver utbildning eller att du har fullgjort gymnasiet. Man måste prestera för framtiden redan i skolan och det kan vara en press för många, säger hon.
Hon tror också att en meningsfull fritid spelar roll, att ungdomar känner att de har ett sammanhang att ingå i. Den som saknar det känner större utanförskap.
– Jag tror också att relationen till föräldrarna är viktig, att man känner att man har någon att prata om svåra saker med, säger Carin Östling.
Att fler trivs i skolan tror hon kan bero på de satsningar på likabehandling, antimobbning och ökat elevinflytande som gjorts under åren.
Det kan ha bidragit till en bättre skolmiljö. Undersökningen visar även att en stor del av eleverna känner sig trygga på raster och till och från skolan.
Att problemet med övervikt minskat kan också kopplas till skolans värld.
– Vår undersökning visar att fler äter skollunch i stället för exempelvis godis. Det visar att skolan satsat mer på luncherna. Kombinerat med den kost-, tränings- och hälsotrend som slagit igenom de senaste åren kan det vara en del av förklaringen. Men det är svårt att ge något exakt svar på många av resultaten i undersökningen, säger Carin Östling.
Framtidssynen bedömer de flesta elever som ljus för sig egen del. För världen i övrigt är det sämre. Bara fem–tio procent av niorna tycker att den är ljus eller mycket ljus.