Stress är ingen sjukdom

Alla upplever förr eller senare stress i livet. Men människor hanterar påfrestningen olika.
- Säg att du har en svår arbetssituation och en oförstående chef och att detta i förlängningen leder till att du har svårt att klara ditt arbete. Då kan du antingen se dig själv som ett offer för omständigheterna, eller så ser du dig själv som en del av omständigheterna och att du därmed kan påverka dem. Hur du ser på saken blir avgörande för hur du hanterar situationen, säger Per Lytsy.

De senaste åren har han arbetat på Akademiska sjukhusets Stressmottagning. Patienterna han mött där har berört honom i grunden. Han beskriver mötena som en ynnest.
- Det är när människor befinner sig i kris som det verkligen går att prata om vad som är viktigt. Det är då som man är öppen att se saker på ett annat sätt.
Samtidigt har patienternas situation vållat huvudbry. Per Lytsy har arbetat som narkosläkare, på intensivvården och som husläkare på en vårdcentral. Men de allra sjukaste patienterna har han mött på stressmottagningen. Han beskriver deras situation som motsägelsefull. Patienterna är i allmänhet välutbildade, välformulerade, socialt kompetenta och framgångsrika.

De fungerar för det mesta normalt rent kroppsligt och vid medicinska utredningar hittar läkarna inga fel.
- Ändå är de så oerhört sjuka. Vanliga symtom är trötthet, uppgivenhet, koncentrationssvårigheter, ångest, nedstämdhet, sömnsvårigheter, förlorad aptit och andningssvårigheter. Varför de mår så dåligt är egentligen en gåta, säger Per Lytsy som nyligen skrivit boken Någonting är sjukt.
Där varvas möten med anonymiserade patienter och fakta med Per Lytsys egna funderingar. Själv ser han boken som ett debattinlägg och ett försök att sätta in stressbegreppet i ett större sammanhang.
- Synen på stress har förändrats mycket. På 1990-talet började stress kallas för utbrändhet. Sedan fick det en medicinsk diagnos, utmattningssyndrom, säger han.

Runt millennieskiftet flöt problematiken upp till ytan ordentligt. Inom fyra fem år fördubblades nästan andelen sjukskrivna i Sverige. För en stor del av patientgruppen var anledningen psykisk ohälsa. Varför? Förslagen som brukar ges är många: tuffare arbetsmiljö, ett ökat informationsflöde och mediers rapportering om risker och olyckor är några. Per Lytsy pekar på en annan. "Kanske handlar stress, den nya tidens ohälsa och sjukdomar, på sätt och vis om definitioner", funderar han i sin bok. Genom att betrakta stressrelaterade problem som en sjukdom legitimeras tillståndet.
- En del är mer benägna att söka sig till en sjukdom. Diagnosen får en form av attraktionskraft, säger Per Lytsy.

Själv är han skeptisk till att kalla stress för en sjukdom. Han anser att diagnosen saknar ordentlig vetenskaplig grund. Detsamma gäller kunskapen om hur stress ska behandlas. Sjukskrivning är en metod som använts flitigt. Men Per Lytsy höjer ett varnande finger.
- Ibland är sjukskrivning nödvändigt men den har biverkningar precis som vilket läkemedel som helst. Studier har visat att de som är långvarigt borta från arbetslivet mår sämre än andra och dör i förtid i större utsträckning, även om man tar hänsyn till deras underliggande sjukdom.
En längre tids sjukskrivning riskerar sluta med att patienten aldrig lyckas återvända till arbetslivet, utan i stället pensioneras i förtid. I dag är cirka tio procent av landets arbetsföra befolkning sjukskrivna eller förtidspensionerade. Stress och psykisk ohälsa är sedan ett par år den vanligaste orsaken till nybeviljade sjukpensioner.

Så vad ska man göra om man håller på att tappa kontrollen över sitt liv?
- Ta tag i det direkt. Nyckeln är att vi lär oss förhålla oss till stressen och sätter gränser. Ta inte med jobbet hem. Avbryt eller hantera en relation som du inte trivs med. Sådana saker.

Stress är ingen sjukdom

Läkaren Per Lytsy har aldrig träffat så sjuka patienter som på Akademiska sjukhusets stressmottagning. Ändå vill han inte kalla stress för en sjukdom och tycker att sjukskrivningar ska betraktas som en drog.