Nyckelordet för Primateria Ă€r tribologi â lĂ€ran om friktion, nötning och smörjning mellan ytor i rörelse. Huvudverksamheten Ă€r att behandla ytor och eggar pĂ„ verktyg för optimal prestanda vid tillverkning av exempelvis motorer. Stora kunder Ă€r bland annat Volvo och Scania.
Skidverksamheten Àr ett sidospÄr, sÄ att sÀga. Den började lite mer pÄ skoj för nÄgra Är sedan, men har nu vuxit sÄ att man i Är knoppat av ett bolag, Skimateria, som Àger varumÀrket och som bara sysslar med utveckling av redskap för skidor och Àven av sjÀlva skidan.
â Man hör ofta att snö Ă€r sĂ„ komplicerat, men det handlar till syvende och sist om samma sak, att skapa sĂ„ lĂ„g friktion som möjligt vare sig det Ă€r skidor eller verktyg, sĂ€ger Mats Larsson, som Ă€r en av Primaterias grundare.
De egna produkterna bestĂ„r av skrapor, sicklar, borstar och rillrar som ger struktur och finish i belaget utan att Ă„karen behöver valla pĂ„ traditionellt sĂ€tt. Att behandla belaget med stĂ„lskrapa gjordes redan pĂ„ 1970-talet innan stenslipningen kom, men Primateria har förfinat metoderna. Ăstersundsbon Leonid Kuzmin var dock aningen före med moderna sicklar.
â Fast vi sĂ€ger inte att vĂ„ra produkter ska ersĂ€tta konventionell vallning. De kan anvĂ€ndas i kombination med valla, sĂ€ger Mats Larsson.
Men traditionell vallning Àr dyr, tidsödande och slöseri med resurser, tycker han.
â Om du vĂ€rmer pĂ„ en valla och sedan sicklar och borstar har ju till slut 99 procent av vallan hamnat pĂ„ golvet. Och uppvĂ€rmning med strykjĂ€rn kan skada belaget. Vi menar att med vĂ„r metod hĂ„ller skidan lĂ€ngre.
Men enligt Mats Larsson kan man mycket vÀl, för att skydda belaget, lÀgga pÄ en valla efter att ha sicklat. Men dÄ ska den gnuggas pÄ och sedan borstas.
DÀremot kan deras preparering ersÀtta stenslipning, sÀger han.
â Det du gör med en stenslipad skida som vallas Ă€r att "spackla in" mikrohĂ„r och eventuella skador. Vid sickling bildas inga mikrohĂ„r.
Bolaget samarbetar med lÀngdÄkningslandslaget som anvÀnder deras produkter som Àven inkluderar en egen metod för fÀste. PÄ vilket sÀtt de anvÀnds Àr dock en hemlighet, landslagen gÄr aldrig ut och berÀttar hur Äkarnas skidor prepareras. De skidintresserade minns sÀkert att de svenska Äkarna i OS i Sotji hade vÀldigt bra skidor, vad det Àn berodde pÄ.
Man har Ă€ven samarbete med flera sportbutiker. I tvĂ„ butiker som ingĂ„r i en stor kedja, en i Uppsala och en i Barkarby, inrĂ€ttar man i vinter ett âskidlabbâ dĂ€r den intresserade kan lĂ€mna in sina skidor och fĂ„ dem synade i mikroskĂ„p, preparerade och uppmĂ€tta med Skimaterias egen spannmĂ€tare.
Och planerna strÀcker sig Ànnu lÀngre.
â Vi har en vision om ett eget skidmĂ€rke. Vi köper in halvfabrikat frĂ„n större skidtillverkare och sedan gör vi egna spannkurvor och prepareringar och sĂ€tter vĂ„r logga pĂ„ dem, sĂ€ger Mats Larsson.
Redan denna vinter ska, om planerna gÄr i lÄs, de första skidorna kunna levereras frÄn en av de största skidbutikerna pÄ nÀtet, vilken Skimateria i Är slutit avtal med i syfte att bli marknadsledande inom skidpreparering.
Den finns en stark konservatism i branschen om hur en skida ska prepareras för bĂ€sta glid och Skimaterias syn pĂ„ detta sĂ€tter onekligen en del befĂ€sta âsanningarâ i gungning och skeptiker saknas inte.
â Det traditionella ska utmanas, annars blir det ingen utveckling, sĂ€ger Mats Larsson.