Den slutsatsen drar forskare vid Uppsala universitet i en studie som publiceras i tidskriften British Journal of Anaesthesia.
– Våra försök är visserligen gjorda på möss, men med doser som motsvarar dem som används vid till exempel skiktröntgenundersökningar av små barn. Det understryker vikten av att använda denna kombination enbart när det är klart medicinskt motiverat, säger forskaren och miljötoxikologen Sonja Buratovic vid Institutionen för organismbiologi, Uppsala universitet.
I studien lottades tio dagar gamla musungar till fyra olika grupper: en som bara fick en injektion med en låg dos ketamin, en som bara fick strålning, en som fick både ketamin och strålning, och en kontrollgrupp som inte fick någondera.
För att forskarnas egen tro eller själva hanteringen av djuren inte skulle påverka resultaten gavs djuren som inte fick ketamin ända en injektion, men med overksam koksaltlösning, och djuren som inte gavs strålning fick i samma apparatur och under lika lång tid "fejkbehandling" med strålningen avslagen.
Efteråt följdes djuren upp med upprepade beteendetester fram till fem månaders ålder, vilket för en mus innebär ända upp i medelålder.
– Mössen som fått enbart strålning eller enbart ketamin betedde sig inte annorlunda än mössen i kontrollgruppen. Däremot såg vi hos mössen som fått både ketamin och strålning bestående besvär med att anpassa sig till nya miljöer och svårarigheter att lära sig nya saker, säger Sonja Buratovic.
Mössen som fått kombinationen av ketamin och strålning hade också förhöjda nivåer i hjärnbarken av ett protein som kopplats till neurodegenerativa sjukdomar som till exempel alzheimer.
Ketamin används ofta, ensamt eller med andra läkemedel, för att minska stressen hos barn i samband med skiktröntgen och medicinska strålbehandlingar. Bör man avstå från att ge ketamin till små barn som ska undersökas med skiktröntgen eller få någon medicinsk strålbehandling av hjärnan?
– Det tycker jag inte. Framför allt barnanestesiologer är generellt väl medvetna om potentiella risker och vana att väga nytta mot möjliga negativa effekter av undersökningar och behandlingar, säger Sonja Buratovic.
Med anslag från bland annat Strålsäkerhetsmyndigheten går forskarna nu vidare och studerar om det finns sätt att kringgå eller minska de negativa effekterna.
– Exempelvis undersöker vi om man genom att använda andra lugnande medel eller ändrade rutiner kan utföra diagnostik och terapi på ett säkrare sätt, säger Sonja Buratovic.