Strålning kan ge barn hjärnskada
Även i doser som tidigare betraktats som säkra kan joniserande strålning tidigt under livet skada hjärnan och på lång sikt negativt påverka både förmågan att tänka logiskt och chanserna till högre utbildning.
- Våra resultat talar för att det finns goda skäl att vara återhållsam med att undersöka små barn med mindre huvudskador med så kallad skiktröntgen, säger docent Per Hall vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet i Solna.
Intellektuell nivå
Han är huvudansvarig för den nya studien, som omfattar nära 3 100 i dag vuxna män. Alla hade strålbehandlats före 18 månaders ålder någon gång under perioden 1930 till 1959. Strålbehandlingen gavs för att ta bort godartade kärlmissbildningar, hemangiom, i huden.
Uppgifter om vilka doser av joniserande strålning som under behandlingen givits mot huvudet jämfördes med uppgifter om männens senare utbildning och hur de vid 18 års ålder presterat på olika intellektuella test i samband med inskrivningen till militärtjänstgöring.
- Ju högre stråldosen mot huvudet varit, desto lägre var sannolikheten för att mannen senare i livet skulle ha påbörjat en gymnasieutbildning och desto sämre var prestationerna på flera av de test som mäter logiskt tänkande, säger Per Hall.
Stora skillnader
I den grupp som fått den högsta stråldosen under de första 18 levnadsmånaderna var till exempel andelen som påbörjade någon gymnasieutbildning bara hälften så hög som bland dem vars hjärnor inte utsatts för någon joniserande strålning alls.
Dosen joniserande strålning mäts i enheten milli-Gray, mGy. Drygt 150 av männen i studien tillhörde den "högdosgrupp" som före 18 månaders ålder fått joniserande strålning motsvarande minst 250 mGy mot hjärnan.
- Men redan vid en så låg stråldos som 100 mGy såg vi klara negativa effekter vad gällde sannolikheten att påbörja en teoretisk utbildning och testresultaten vid inskrivningen, säger Per Hall.
Används inte längre
De typer av strålbehandling som männen i studien fick används inte längre vid medfödda kärlmissbildningar. Men i andra sammanhang utsätts små barn i dag inom sjukvården för lika höga doser joniserande strålning som enligt den nya studien kan medföra risk för att hjärnan skadas.
- Vid skiktröntgen av hjärnan kan stråldosen komma upp till väl så höga nivåer. Därför är det oroväckande att skiktröntgen i ökad utsträckning används för att undersöka små barn även efter misstanke om mindre skallskador, säger Per Hall.
Tveksam nytta
I västvärlden beräknas i dag årligen mer än 1,5 miljoner barn undersökas med skiktröntgen av hjärnan.
- Vid misstanke om måttliga eller svåra skallskador finns inga skäl att ifrågasätta värdet av skiktröntgen av hjärnan. Däremot är det mycket tveksamt om nyttan av skiktröntgen vid mindre skallskador hos barn är så stor att den uppväger risken för hjärnskador till följd av själva undersökningen, säger Per Hall.
Så jobbar vi med nyheter