Tidningen har tidigare skrivit om det höga trycket på vårdcentraler efter att Region Uppsala öppnade för antikroppstester i juni.
Testandet var först tänkt som en del i utvecklingsforskningen på samhällsnivå, men det visade sig snart finnas en stor efterfrågan även på individnivå, förklarar Emilie Orring (M), ordförande i regionstyrelsen.
Hon ser testandet som en del i läroprocessen om viruset och betonar att det finns mycket kvar att förstå. Samtidigt är hon positiv till att många vill testa sig.
– Vi har sett att det finns många som är intresserade och vi vill möta den efterfrågan. Det är fortfarande högt tryck på vårdcentralerna men min uppfattning är att det ändå går att få en tid relativt lätt.
Kommer ni att börja redovisa hur många som har utvecklat antikroppar?
– Vi har pratat om det, men jag vet inte om informationen är offentlig än, säger Emilie Orring.
Hur används provsvaren i forskningen?
– Det får du fråga en expert om.
Kåre Bondeson, överläkare i klinisk mikrobiologi, förklarar hur testerna kan användas i forskningen kring covid-19. Med hjälp av samlade provsvar studeras den så kallade seroprevalensen i samhället, det vill säga förekomsten av antikroppar bland befolkningen.
– Det ger en bild av hur många som har haft covid-19 och hur många som potentiellt har utvecklat ett skydd mot viruset, förklarar Kåre Bondeson.
Spridningen av viruset är beroende av hur många som fortfarande kan smittas. Ju fler som utvecklar ett försvar, desto svårare blir det för viruset att spridas. Kåre Bondeson beskriver det som ett "flockmotstånd" snarare än en "flockimmunitet".
– Det är fortfarande svårt att svara på hur många som har antikroppar just nu. Provtagningen är inte helt systematisk och resultaten avspeglar inte hela samhället.
Kåre Bondeson understryker att det finns många undantagsfall kopplade till covid-19. Alla som har haft infektionen utvecklar inte antikroppar och de som saknar antikroppar kan ha andra typer av försvar.
Hur ska man agera om det visar sig att man har antikroppar?
– Det har visat sig vara ganska svårt för Folkhälsomyndigheten att förklara. Risken att smittas går ner, men man uppmanas ändå att följa restriktionerna. Det blir svårt att kombinera budskapen. Folkhälsomyndigheten har en ganska hög tillit till folks förmåga att ta eget ansvar, vilket de ofta får kritik för.