Först ett år efter att den dömde personen frigivits fick målsägande, som är bosatt i Uppsala, information om detta. Men inte för att Kriminalvården hört av sig, utan genom bekanta berättat att personen var ute.
Målsägande i brottsfall kan be Kriminalvården att meddela dem när den dömde brottslingen ska friges. Underättelseskyldigheten har till syfte att målsägande ska kunna vidta åtgärder för att undvika eller vara förberedd för ett eventuellt möte med den frigivna.
Men i det här fallet brast Kriminalvården. Målsägande ringde själv upp anstalten när hen fått information om att personen var frisläppt och fick då höra att hen varit på fri fot sedan ett år tillbaka. I anmälan skriver målsägande "det är ett stort obehag för oss //...// att kunna möta personen ansikte mot ansikte helt utan möjlighet till förberedelse". Målsägande anmälde därför det inträffade till Justitieombudsmannen (JO), dit privatpersoner kan vända sig när de känner att de blivit felkatigt behandlade av en myndighet.
I ett yttrande till JO bekräftar Kriminalvården anmälarens uppgifter och förklarar att misstaget berott på att tjänstemannen som ansvarade för att skicka ut informationen till anmälaren missat detta. Regionchefen Susanne Wedin som undertecknat skrivelsen fastslår att anstalten har ändrat rutinerna för hantering av målsägandeinformation och att uppföljning av om information lämnats ut i enlighet med begäran följs upp kontinuerligt.
Kriminalvården beklagar det inträffade och försäkrar att de nya rutinerna kommer att medföra en säkrare hantering av målsägandeinformation.