Det visar forskare vid Uppsala universitet i samarbete med Anticimex i en studie, som publiceras i facktidskriften Vector-Borne and Zoonotic Diseases. Rapporten är den första sedan 1930-talet om leptospirabakterier hos stadsråttor i Sverige.
– Upptäckten är oroande. Råttstammen verkar öka i svenska städer och råttorna som bakterien hittats hos har fångats in på platser där många människor vistats, som bostäder och köpcentrer, säger forskaren Tanja Strand vid Centrum för zoonosforskning, IMBIM, Uppsala universitet.
Leptospira är en infektionssjukdom som kan smitta mellan människor och andra djur. De viktigaste värddjuren för bakterien är råttor och andra smågnagare.
– Men man behöver inte ha direkt kontakt med ett djur för att bli smittad. Ett barn som leker med lerjord som innehåller bakterier från råtturin kan till exempel smittas om det gnuggar sig i ögonen eller får in bakterien i ett sår på händerna, säger Tanja Strand.
Studien omfattar 30 råttor, som Anticimex fångat in i centrala delar av Stockholm, Göteborg och Malmö. Råttorna har i laboratoriet testats för antikroppar mot leptospirabakterier. Djur som har sådana antikroppar är eller har varit infekterat av bakterien.
Hos fem råttor påvisades antikroppar mot leptospira, i fyra fall riktade mot den typ av bakterien – Icterohaemorrhagiae – som är allra farligast för människor.
– Visserligen är infektionen hos människor för det mesta lindrig, men i de fall som bakterien angripen njurarna och levern ger den en mycket svår sjukdomsbild och är inte sällan dödlig, säger Tanja Strand.
I Sverige upptäcks årligen en handfull fall av leptospirainfektioner, oftast hos personer som smittats utomlands. De två senaste kända inhemska fallen inträffade 2013 och 2008, i Uppsala respektive Östergötlands län.
– Det verkliga antalet fall kan dock vara fler. Leptospira kan ge liknande symtom som virusinfektionen sorkfeber. Vi misstänker därför att en del personer som fått den kliniska diagnosen sorkfeber i själva verket har haft en leptospirainfektion, säger Tanja Strand.
Forskarna hoppas att deras rapport ska leda till att fler läkare har leptospira i åtanke och testar för den hos infekterade patienter med symtom på att till exempel levern och njurarna är påverkade.
– Att särkilja leptospira från till exempel sorkfeber och andra virusinfektioner är viktigt. Eftersom leptospira är en bakterieinfektion kan den, till skillnad från virusinfektioner, med framgång behandlas med antibiotika, säger Tanja Strand.