Uppsala kommun håller på att ta fram en ny detaljplan för att den byggnad som utgör Skandionkliniken ska stämma med plan- och bygglagen.
På Skandionkliniken vid Dag Hammarskjölds väg behandlas årligen hundratals människor mot cancer. Byggnaden, som stod klar 2015, har blivit omskriven för att den saknar bygglov och därför kallats Uppsalas största svartbygge.
Turerna runt Skandionkliniken har pågått i snart ett årtionde och ärendet har granskats av en rad myndigheter med ständiga överklaganden som följd.
– Rättsprocesserna kring Skandionkliniken är ett av de mest resurskrävande ärenden som stadsbyggnadskontoret haft på senare år, säger Andreas Thoor, områdeschef på plan- och byggavdelningen vid Uppsala kommun.
Men en slutpunkt börjar skönjas. Mark- och miljödomstolen kommer nu med sin femte dom i ordningen gällande olika byggfrågor kopplade till kliniken.
Fyra gånger tidigare har mark- och miljödomstolen kommit med domar där man granskat påstådda felaktigheter vid byggandet av Skandionkliniken.
Domstolen fastställer att Skandionkliniken "är att betrakta som en olaga byggnation". Att det är ett svartbygge beror enkelt förklarat på att kommunen gav två olika bygglov för kliniken. Det är inte tillåtet eftersom konstruktion, materialval med mera ska prövas som en helhet, vid ett och samma tillfälle.
Dessutom konstaterar rätten att byggnaden inte stämmer med det som anges i detaljplanen. Som om detta inte vore nog saknas det i strid med bestämmelserna fortfarande så kallade start- och slutbesked.
Skandionkliniken kostade 800 miljoner kronor att bygga.
En byggnad som tagits i bruk utan slutbesked kan få användningsförbud och ska då utrymmas. Men det säger domstolen nej till eftersom felen i konstruktionen inte bedöms sätta säkerheten ur spel.
Det är inte ovanligt att myndigheterna beslutar att svartbyggen ska rivas. Men även rivningskravet avslås. Dels fyller byggnaden en viktig samhällsfunktion, dels håller kommunen på att ta fram en ny detaljplan så det hela ska bli korrekt, skriver domstolen.
Vid Skandionkliniken, som ligger nära Akademiska sjukhuset, behandlas patienter mot cancer.
Kliniken, som drivs av Region Uppsala och sex andra regioner, kostade 800 miljoner att bygga. En krögare som hade planerat att driva restaurang i byggnaden hävdar att verksamheten gick i stöpet på grund av kommunens misstag. Krögaren har via sin jurist bland annat krävt kommunen på 13 miljoner i skadestånd men förlorade i tingsrätten och ska betala rättegångskostnader på drygt 3 miljoner.
Bolag med kopplingar till krögaren som ville driva restaurang i kliniken har dömts att betala 3,1 miljoner i rättegångskostnader i mål hon förlorat.
– Vi är på väg att rätta till felaktigheterna. Krögaren hamnade i en svår situation, det är beklagligt, kommenterar Andreas Thoor.
Brådska har angetts som orsak till att så mycket gick fel under kommunens handläggning men något definitivt svar har inte gått att få fram. Andreas Thoor säger att han inte heller kan ge besked och att de ansvariga i kommunen har slutat.