Större stöd till forskare sökes

Den svenska paradoxen, som säger att Sverige är ett mycket forskningsintensivt land som får ut få nya företag ur sin forskning, är en myt. I alla fall om vi ska tro Uppsala universitets näringslivschef Lars Jonsson. Räknar man bort forskningen vid svenska bolagsjättar som Ericsson, Astra och Pharmacia är inte Sverige lika forskningsintensivt längre. Dessutom har vi det svenska lärarundantaget, som säger att forskaren själv får registrera ett patent, utan universitetets inblandning. Det gör att långt i från alla upptäckter och nya företag registreras av universiteten. Därför ser statistiken sämre ut än vad den är, menar Lars Jonsson.
- Jämför man exempelvis Uppsala universitet med medelstora amerikanska universitet så står vi oss bra i konkurrensen. Men det finns säkert en stor potential ute på universitetet att ta hand om, säger Lars Jonsson.

Problemet är dock oftast inte att starta företag, utan att få dem att växa, bli stabila och leda till arbetstillfällen, menar Lars Jonsson. I dag har Uppsala universitet och flera andra lärosäten en egen näringslivs- och innovationsenhet som stöd till sina forskare.
I förra delen i den här serien pekade professor Johan Schnürer på de här enheternas stora betydelse för nyttiggörandet av forskningen. Men svängradien för hur mycket man kan agera begränsas hårt av lagar och regler och näringslivsenheterna, som ofta driver ett eget bolag som kan vara med och äga företag eller ta patent, lever i ett slags legal gråzon.
- Universiteten borde få ett påslag på minst en, helst två procent utöver sin forskningsbudget för de tidiga faserna av nyttiggörandet, samt ha rätt att bestämma hur dessa pengar ska användas, till exempel i ett holdingbolag, säger Lars Jonsson.

I dag går cirka tre promille, eller 9 miljoner kronor, av Uppsala universitets forskningsbudget till näringslivsenheten. Till det holdingbolag som sorterar under enheten, och där Lars Jonsson är vd, får inga pengar alls gå. Bolaget lever på intäkterna från patent eller de företag man driver tillsammans med universitetets forskare.
Lars Jonsson tycker att politikernas utspel om satsningar på inno-vationer och nyttig forskning hittills mest luktat politisk retorik.
- Och det har varit oavsett partifärg. Efter regeringens proposition för ett år sedan som lovade ett innovationspaket sade socialdemokraterna att satsningen var för liten och kom för sent. Varför satsade de inte när de hade makten då? Men kanske har politikerna börjat göra slag i saken nu, säger Lars Jonsson.

När regeringen i Uppsala för ett år sedan presenterade sin proposition, Ett lyft för forskning och innovation, gjordes ett stort nummer av kopplingen till innovationer och till svenskt näringsliv. Men de rena satsningarna på sådan verksamhet utgör bara 0,6 procent av den totala forskningsbudgeten. Och de innovationspaket för 150 miljoner kronor med ett antal kontor som skulle startas, bland annat i Uppsala, har det varit helt tyst om sedan dess.
- Vi ska aldrig bli någon dominerande verksamhet vid universiteten. Den viktigaste nyttan av universitet och högskolor är ny kunskap och välutbildad, kompetent personal. Men vi ska vara ett komplement till det och ska vi stå oss internationellt även i fortsättningen, måste det satsas mer, säger Lars Jonsson.

Större stöd till forskare sökes

Universitet och högskolor borde få agera starkare för att hjälpa sina forskare att kommersialisera resultat och idéer. I dag råder stora begränsningar och det tvingar ut forskarna på riskkapitalets gungfly. Eller så avstår man från nyttiggörandet.