Stordrift krävs i ladugården

Bondgården har förändrats drastiskt under de senaste decennierna. Mormor och morfar hade ett 30-tal mjölkkor på en gård utanför Sala:
— Där vistades jag mycket som barn, det var min enda erfarenhet från bondelivet innan lantbruksgymnasium och därpå ett års vistelse på en stor gård i USA.
Men de små och medelstora mjölkgårdar som fortfarande finns kvar kommer inte att få några nya generationer som tar vid.
— De är helt enkelt inte lönsamma.
Magnus Karlssons bor inte på Aspnäs som har åtta anställda. Han är mån om att ha ett liv utanför gården där han kan koppla av, säger han.
Det är hans far som står bakom storsatsningen. Han sålde för några år sedan sitt investmentbolag och de pengarna plöjs nu ner i Aspnäs.
De senaste två åren har omfattande byggnationer genomförts där - ladugården har rustats till lösdrift, ny maskinhall, verkstad och spolhall byggts, en gödselbrunn som rymmer 6 400 kubikmeter anlagts och de stora ytorna mellan gårdens byggnader har asfalterats.
— Rationaliteten är viktig. Asfalten gör det lättare att hålla rent och det är bra för foderhygienen.
På väg mellan två byggnader under rundvandringen i anläggningarna berättar Magnus Karlsson att man brukar köra med en sopmaskin över asfalten.
En dansk flispanna värmer de flesta av gårdens olika byggnader samt ett hyreshus en bit därifrån där bland annat ladugårdsförmannen bor.
Personalutrymmena och gårdens kontor är inrymt på höskullen i den gamla stenladugården från mitten på 1800-talet. Nästan lyxigt med ett stort panoramafönster mot sjön Tämnaren, datorer på kontorsskrivborden och ett övernattningsrum med ekgolv och burspråk.
Hygienutrymmena är stora, ljusa och praktiska med duschkabiner, bastu och tvättmaskiner. Det är till exempel ordnat så att de anställda inte behöver utsätta sina privata kläder för ladugårdslukten.

Expanderar om fem år
Egendomen är på cirka 1 000 hektar, ungefär lika fördelat mellan åker och skog. I dag är djurbesättningen på 220 mjölkkor och 250 ungdjur. Gården är självförsörjande på hö, ensilage, spannmål, till och med majs. För att klara alla arbetsuppgifter behövs sju traktorer.
För ett par år sedan köpt pappan en mindre gård i Bjurvalla där Magnus Karlsson och hans sambo bor.
— Min generation kan inte tänka sig att arbeta 365 dagar om året. Att vara mjölkbonde i dag är som vilket annat jobb som helst. Man är inte bunden som förr.
Ångrar sig gör han inte, säger han. Det är fantastiskt att få en stor gård att fungera, att få korna att trivas och mjölka bra.
— Genomsnittet ligger för närvarande på 9 700 kilo per ko och år.
Med lösdjursbesättningar gäller det att avla på ben- och juverhälsan i första hand. Magnus Karlsson har rest runt i Danmark och Skåne och tittat på hur stora mjölkgårdar drivs där.
Fortfarande pågår arbetena på de nya torkanläggningarna på Aspnäs. För byggnationerna har fyra lokala företag anlitats. Nu skall den första investeringsvågen få sätta sig, och de närmaste åren tänker Magnus Karlsson ägna åt att bara sköta gården.
Priset på diesel har ökat kraftigt på senare tid samtidigt som mjölkpriset sjunkit.
— Inom fem år måste vi expandera igen. Skall det bli tillräckligt lönsamt här måste vi kunna leverera ungefär dubbelt så mycket mjölk fast med samma personalstyrka.