Det visar forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i en studie som publiceras i facktidskriften Sleep.
– Våra resultat talar för att störd andning under just drömsömnen kan bidra till utvecklingen av åderförkalkning, även när andningen under resten av sömnen är normal, säger lungläkaren och sömnforskaren Mirjam Ljunggren vid Akademiska sjukhusets lung- och allergiklinik.
Studien omfattar drygt 200 kvinnor i Uppsala som följts upp med en ultraljudsundersökning av halsens pulsådror tio år efter att de genomgick en hel natts sömnregistrering. Då mättes bland annat deras andning och syresättning av blodet.
– Flera tidigare studier har visat att många upprepade andningsavbrott under sömnen ökar risken för att insjukna och dö i hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Däremot har det saknats kunskaper om hur sådan så kallad sömnapné påverkar åderförkalkningsprocessen, säger Mirjam Ljunggren.
Det är normalt att ibland ha kortvariga avbrott i andningen under sömnen, men är de fler än fem per timme klassas de som sömnapné och är de fler än 30 per timme som svår sömnapné. Var 15:e kvinna i studien hade svår sömnapné.
Betydligt vanligare än att ha så många andningsuppehåll under sömnens alla faser var att ha många andningsuppehåll under den femtedel av sovtiden då man drömmer, den så kallade REM-sömnen. Mer än var fjärde kvinna hade mer än 30 andningsuppehåll per timme under REM-sömnen.
Just dessa kvinnor med många andningsuppehåll under drömsömnen hade vid uppföljningen tio år senare betydligt mer åderförkalkning inuti halspulsådrorna, mätt med ultraljud, än övriga kvinnor i studien. Detta samband mellan kraftigt störd andning under drömsömnen och åderförkalkning sågs även efter det att forskarna i sina analyser tagit hänsyn till andra faktorer som kopplats till ökad förekomst av andningsuppehåll under sömnen, till exempel övervikt och högt blodtryck.
Varför skulle många andningsuppehåll under just drömsömnen bidra till uppkomsten av åderförkalkning?
– Den frågan kan en studie som denna inte besvara, men det finns flera tänkbara mekanismer. En är att andningsuppehåll under REM-sömnen brukar vara längre och sänka syrehalten i blodet mer än andningsuppehåll under andra sömnfaser. Sänkt syrgasmättnad i blodet har tidigare kopplats till ökad inflammatorisk aktivitet och till höjda blodfetter, som båda skulle kunna bidra till åderförkalkning, säger Mirjam Ljunggren.
Hittills har det mesta av kunskaperna om sömnapné kommit från studier på män och först senare i uppföljande studier (för det mesta) visats gälla även för kvinnor.
– Här är vår nya studie ett undantag och det blir först när en uppföljande pågående undersökning är klar om ett till två år som vi kommer att veta om många andningsuppehåll under REM-sömnen är en riskfaktor för åderförkalkning också hos män, säger Mirjam Ljunggren.
Svår sömnapné behandlas ibland med så kallad CPAP som via en andningmask blåser in luft och håller luftvägarna öppna under sömnen. Många tycker dock att behandlingen är besvärlig och brukar ta av sig masken efter några timmars sömn.
– Några få timmars behandling med CPAP kan räcka för att minska besvär med sömnighet under dagen, som ofta följer av svår sömnapné, men minskar inte nämnvärt de potentiellt riskabla andningsuppehållen under drömsömnen eftersom den är mest koncentrerad till andra halvan av natten. Studien stärker argumentet för att det är viktigt att använda CPAP hela natten, säger Mirjam Ljunggren.