Stora skillnader i resursfördelningen mellan Uppsalaskolor
6000 kronor mindre per elev och år. Det väntar Nåntunaskolan i Uppsala. För Stordammens skola i samma område är situationen omvänd. Skolans strukturbidrag ökar med 11 000 kronor per elev och år. Så slår Uppsala kommuns nya resursfördelningsmodell.
Det säger Gunilla Wennström, rektor på Nåntunaskolan i Uppsala. Hon har ett svårt problem att ta sig an. Hur ska hon lyckas bibehålla skolans kvalitet när intäkterna minskar med knappt en miljon om året? Minskningen beror på kommunens nya resursfördelningsmodell. Genom modellen, som bygger på statistiska uppgifter om eleverna på varje skola, fördelas en pott med pengar mellan kommunens skolor.
Gunilla Wennström på Nåntunaskolan kan nu räkna med ett så kallat strukturbidrag på drygt 4 000 kronor per elev om året, en minskning med 6000 kronor. Bara Baldersskolan, där musikklasserna går, får mindre bidrag per elev.
— I år går det bra. Men inför 2006 är jag orolig. Då får det här effekt över hela året och det handlar om en väldigt stor förändring för oss, säger Gunilla Wennström.
Stora skillnader
Ungefär en kilometer från Nåntunaskolan ligger Stordammens skola. Där är förutsättningarna helt annorlunda. För varje elev i förskoleklass upp till och med tvåan kan rektor Gabriella Ekström räkna med 27 762 kronor. Det är mest av alla skolor och 23 000 kronor mer per elev än vad rektorskollegan på Nåntunaskolan kan räkna med.
— Det är häpnadsväckande stora skillnader. När jag hörde det första gången så trodde jag inte mina öron. Men nu har jag accepterat det, säger Gunilla Wennström.
Skillnaden är något mindre när det gäller de äldre barnen.
Stordammen har till i höst fått en kraftig uppräkning av sitt strukturbidrag.
— Samtidigt får vi färre elever och minskade intäkter därigenom. Men visst ger det oss en frihet att organisera oss utifrån de behov som vi verkligen har, säger Gabriella Ekström.
Trots elevminskningen kanske skolan kan behålla sin organisation och till och med utveckla den på grund av det ökade bidraget.
— Jag hoppas att det kan ge utrymme för ett riktat stöd till dem som verkligen behöver, säger Gabriella Ekström.
Alla skolor ska bidra med en viss procent av strukturbidraget till ett resursteamet som finns i varje skolområde. Den konstruktionen ska motverka att en skola står helt utan resurser att sätta in för elever i behov av särskilt stöd. Resursteamet verkar i hela skolområdet och tar hand om elever från flera skolor.
— Resursteamen ska säkerställa rättvisan i systemet. Det är ett krav att teamet fungerar för att resursfördelningsmodellen ska ha legitimitet, säger Gabriella Ekström.
UNT-Fakta
Så fungerar resursfördelningsmodellen
Av de pengar som Uppsala kommun avsätter till grundskolorna och förskoleklasserna utgör strukturbidraget, som är beroende av elevsammansättningen, 13 procent. Sammanlagt omfördelas cirka 40 miljoner kronor mellan skolorna.
Tanken bakom strukturbidraget är att eleverna på vissa skolor kräver mer resurser för att nå målen än eleverna på andra skolor gör. Skolor med större behov ska kompenseras för detta ekonomiskt. Därför analyseras elevsammansättningen på varje skola. Genom variabler som kön, föräldrars utbildningsnivå, och nyligen invandrat kartläggs hur stora behoven är. Studier av måluppfyllelsen i årskurs nio och elevernas bakgrund har visat att just dessa variabler är avgörande för resultatet.
Så jobbar vi med nyheter