På inte alltför lång tid har området gått från att vara "lite ute på landet" till bli en del av Uppsala. I samband med den här utvecklingen har tillväxt och infrastruktur inte gått hand i hand i området.
De industritomter som finns samt planeras på Garverigatan och som UNT berättar om är övervärderade och oattraktiva på grund av en bristande infrastruktur i Librobäck. Flera företag överväger nu att lämna kommunen, vilket UNT berättat om sin artikelserie.
Osäkerhet och möjliga brister i tillgången på el och vatten var något som lyftes fram från batteritillverkaren Northvolt när man ratade området till förmån för Göteborg.
Och i takt med att området expanderar kommer infrastuktursproblemen att eskalera, det fruktar företagaren Torbjörn Borgström som i omgångar varit ordförande i Librobäcks företagarförening. Han förklarar att det redan i dag finns företagare som undviker att etablera Librobäck på grund av detta.
– Svårigheterna både att ta sig hit liksom härifrån i samband med jobb avskräcker. Men även att busstrafiken är eftersatt och att det inte finns busstrafik i hela området, säger Torbjörn Borgström som drivit Uppsalaföretaget Relita samt jobbat med fastighetsutveckling i Librobäck i många år.
I dag finns ett hundratal företag i Librobäck – flera stora – och många med 10 till 15 anställda.
– Det finns en del som åker buss ut hit till jobbet, men de flesta åker bil och med den infrastruktur vi har här skapar det problem.
Han nämner en handfull problem i området som företagarföreningen identifierat.
– Både klockan sju på morgonen när många ska till jobbet här och klockan fyra på eftermiddagen när alla ska hem är köerna långa på Gysingevägen som går igenom området, förklarar Borgström.
Det är inte ovanligt med kilometerlånga köer på väg 272 som går rakt igenom området.
– Köerna gör att det blir rörigt vid rondellen där man tar sig upp på Bärbyleden. Ibland kan det vara köer hela vägen fram till järnvägsövergången på Börjegatan borta vid Nelins, förklarar Magnus Borgklint som i dag är ordförande i företagarföreningen.
Flera rondeller på väg 272, övergångsställen, rödljus på vissa ställen och en breddad väg behövs för att lätta upp trafiksituationen.
De två nya etapperna med industritomter som är på gång i området, kommer att förvärra situationen ytterligare.
Den etapp som håller på att utvecklas nu går under namnet Garverigatan. Där Uppsala kommun ställt i ordning 29 tomter på 12 hektar för industri- och kontorsverksamhet. Här har kommunen redan sålt några tomter.
I anslutning till Garverigatan – men på andra sidan Gysingevägen – planeras ett jätteområde med runt 100 tomter på ett 70 hektar stort område.
– Två områden till med industrilokaler innebär ännu mera bilar och en ännu röriga trafiksituation, menar Magnus Borgklint.
Han menar att det kommer att krävas en översyn att när det gäller antalet busshållplatser om området ska fortsätta tt växa.
– Som läget är i dag är 700 meter från den närmaste busshållplatsen till Garverigatan. Vi har redan varit i kontakt med bussbolaget angående detta. Vi har även ett förslag hur man skulle kunna göra om hållplatsnätet i området, säger Magnus Borgklint.
Torbjörn Borgström pekar även på en annan sak som oroar honom och många andra företagare.
– Jag vet att några företag har tecknat kontrakt med kommunen om mark på Garverigatan, men det har ännu inte börjat byggas någonting där. Företagen får i dag inte ihop kalkylerna när det gäller att bygga där när det kommer till markpris och byggkostnader och att sedan hyra ut, säger han.
Claes Du Rietz, som är vd och mäklare på Mäklarhuset kommersiella fastigheter, menar att de ökade räntenivåerna innebär att många aktörer på marknaden inte är beredda att betala det som kommunen begär i området.
Han menar att detta i samband med områdets expansion ger att det finns ett överflöd av industritomter i området, då inte alla kommer att kunna säljas. Samtidigt finns det brist på industritomter i resten av Uppsala. Exempelvis har kommunen inga tomter till försäljning längs E4 som pekas ut som ett attraktivt område för företagare.
– Historiskt sett har Librobäck varit industriområde för egenbrukare, det vill säga företagare som driver egna bolag och fyller kåken själva säger han.