Skolfrågan kan bli den avgörande inför nästa riksdagsval i höst. När regeringen på onsdagen presenterade sin sista budgetproposition för den här mandatperioden framstod skolan som den stora vinnaren. 3,8 miljarder kronor ska gå till skolan.
Men lärare på Årstaskolan i Uppsala som UNT har träffat, är föga imponerade, om än hoppfulla.
– Vi hoppas så klart att det blir så här, men vi har hört det så många gånger förr, säger Anna Lindberg, lärare i årskurs 2.
– Det känns som valfläsk, vi får se hur det blir med satsningarna, säger Urban Gälman, mellanstadielärare i matematik, NO och engelska.
Fler utbildningsplatser på lärarutbildningarna, fler undervisningstimmar och mindre klasser är en del av det kunskapspaket som presenterades. Flera åtgärdspunkter är redan kända sedan tidigare som förstärkt sommarskola och betyg i mellanstadiet.
Birgitta Halling jobbar med barn med särskilda behov i skolan och har jobbat som lärare i 38 år. Hon har därmed varit med om många satsningar genom åren och är ganska luttrad vid det här laget, säger hon.
– Jag hoppas att det kommer förändringar som vi märker av ute i verksamheterna. Det är så många gånger det har öronmärkts pengar men som inte vi märker av, säger hon.
Den största satsningen inom skolan är det så kallade lågstadielyftet som får drygt 2 av de 3,8 miljarderna. Det innebär bland annat mindre klasser. Något som verkligen behövs för att höja kvaliteten, enligt lärarna vi har pratat med.
- Det är stor skillnad på en klass med 30 eller 25 elever. Det är mycket tid som försvinner från själva eleven som går åt till administration, säger Urban Gälman.
Maria Ekström, lärare i årskurs 3, understryker att det också handlar om att eleverna måste bli sedda. Att det handlar både om kunskap och om den sociala biten.
– Barnen ska komma hit och må bra och ha roligt. De ska få lugn och ro med både vuxna och med sina kamrater, säger hon.