Det stora vedöverskottet som finns just nu kommer leda till ett stort underskott längre fram, vilket kan drabba rödlistade arter som trivs i död ved negativt, menar Sara Overud Wissman
Det har gått tio år sedan det 276 hektar stora skogsområdet Storskogen mellan Jälla och Storvreta blev ett naturreservat. Länsstyrelsen utlovade "vildmarkskänsla" till skogsbesökarna, men när granbarkborrarna angrep skogen med full kraft under den torra sommaren 2018 var förödelsen ett faktum. I dag är uppskattningsvis 50 till 70 procent av granarna döda.
– 2020 och 2021 var populationen av granbarkborrar som störst. Nu har det minskat och man kan börja hoppas på att vi har ett facit på hur allvarligt det blev. Det blev väldigt stora skador, men jag hade befarat att det skulle bli ännu värre, säger Sara Overud Wissman, naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen.
Nu följer de mer långsiktiga konsekvenserna av utbrottet. De döda granarna faller nu som plockepinn över vandringslederna och utsätter skogsbesökare för stora risker. I länets hårdast drabbade skogar där länsstyrelsen ansvarar för stigarna har man beslutat att av säkerhetsskäl mot både vandrare och egen personal helt stänga av lederna. Sju naturreservat berörs och fler är att vänta.
– Vi vill inte leda in eller uppmana folk att besöka områden där det kan vara riskabelt att gå. Man kan ju aldrig veta när eller åt vilket håll en död grantopp kan trilla, menar Sara Overud Wissman.
För att skydda sig mot granbarkborrarna utsöndrar granarna kåda som dränker småkrypen.
Granbarkborren är bara fyra millimeter lång och intresserar sig för färska, gröna granar där de kan gnaga sig in genom barken. Innanför barken parar dem sig och lägger sina ägg och för samtidigt med sig blånadssvamp som bidrar till att döda trädet.
Kommunen gör däremot en annorlunda bedömning och håller sina egna vandringsleder genom drabbade områden öppna. Vid början av Vildmarksleden genom Storskogen varnar en liten plastskylt för fallande träd och trädelar.
"Man kan alltid bli bättre på att informera", menar Johan Jernebring.
Trots faran med nedfallande träd har Uppsala kommun valt att inte stänga vandringslederna. "Ser man något farligt går det bra att felanmäla det till oss precis som man gör om man ser något i stan", säger Johan Jernebring, arbetsledare på friluftsenheten i Uppsala kommun.
– Rent procentuellt är det ju en mycket liten risk att trädet ska falla precis när man går förbi. Vi informerar om farorna så gott vi kan och litar på att besökarna kan ta sitt eget ansvar och göra en egen bedömning, säger Johan Jernebring, arbetsledare på friluftsenheten i Uppsala kommun.
Under försommaren har ett omfattande uppröjningsarbete pågått i Storskogen tillsammans med friluftsfrämjandet för att möjliggöra framkomlighet.
De döda granar som fortfarande står upp i Storskogen kommer alla att ha trillat omkull inom två år, gissar Sara Overud Wissman.
Här, mitt i Storskogens naturreservat, kommer snart att lövträden att ha tagit över. "Det kommer att bli en annan typ av skog under de närmaste åren. Med tiden kommer granarna att ta sig tillbaka", menar Sara Overud Wissman.
– Vi ser det som vårt ansvar att hålla lederna fria från nedfallna träd. Varje år görs en genomgång på våren och en på hösten där vi röjer upp stigarna och markerar ut vägmarkeringarna. Sedan följer vi säkerhetsrutinerna och jobbar aldrig ensamma i skogen, både för vår egen säkerhet och för att kunna informera vandrare om att röjningsarbete pågår, säger Johan Jernebring.
Men länsstyrelsens skogsstigar kommer att förbli gömda – och kanske glömda – ett bra tag framöver. Sara Overud Wissman befarar att det rör sig om så mycket som tio år innan stigarna i till exempel den hårt drabbade Fiby urskog kan bli vandringsbara igen.
Kilometer efter kilometer möts besökare i Storskogen av den här synen. "Vi har ofta planterat gran på marker där andra trädslag lämpar sig bättre och det har möjliggjort den här kraftiga spridningen av granbarkborren", menar Sara Overud Wissman.
Trots att ytterligare ett stort antal granstammar kommer att braka ner över stigarna de kommande åren även i Storskogen är Johan Jernebring övertygad om att Uppsala kommun tillsammans med Friluftsfrämjandet kommer att kunna hålla stigarna i skick.
– Det är spännande att vi och länsstyrelsen valt att göra på olika sätt. Vi får göra en utvärdering efteråt och se vad som blir vägvinnande. Vi jobbar för kommunens invånare som betalar skatt och förväntar sig att stigarna hålls i ordning.
Smultronstället Trollberget i Storskogen är numera en tämligen svåråtkomlig plats. Men kommunen ger inte upp kampen mot nedfallna stockar.
Trots den kraftiga minskningen av träd i Storskogen kommer området förbli ett naturreservat. Att området skulle förlora sin reservatsstatus och användas till något annat är inte aktuellt, menar Sara Overud Wissman.
– Det kommer att vara en tid då lövträden tar över och dominerar området, sedan kommer granarna att komma tillbaka.
Längs med vandringslederna har kommunen tillsammans med friluftsfrämjandet skyfflat upp de döda granstammarna. Granbarkborren har dödat en majoritet av träden i området, men Sara Overud Wissman gläder sig åt att förödelsen inte blev ännu värre.
När de döda granarna förlorar barken försvinner även stigmarkeringarna, vilket kan göra det svårare att hitta vandringslederna.