Skogskonsulenterna Erik Otto och Lennart Knutsson (till höger) hoppas att fler gör som Svenska kyrkans Helena Eld och skriver på återvätningsavtal.
Intill den lilla skogsvägen vid Siggeforasjön utanför Järlåsa ligger ett stort djurkadaver. Tätt ovanför trädtopparna svävar en gigantisk rovfågel på majestätiska mörka vingar. Ett par hundra meter från vägen, in bland granar och tallar, pågår ett nytt miljöarbete. Snön döljer det mesta nu, men under det vita finns stora kilar som hindrar den globala uppvärmningen.
– Precis här där vi står byggdes i höstas en stor torvplugg för att hindra vattnet att rinna undan i diket. Syftet är att höja grundvattennivån och på det viset binda koldioxiden i torven, berättar Erik Otto, skogskonsulent på skogsstyrelsen.
Människans utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid, är huvudorsaken till uppvärmningen av klimatet. En effekt av att dika bördig skogsmark är att torv kommer fram i luften, och i reaktion med syret bildas koldioxid som släpps ut i atmosfären. Men det var inget som man visste eller brydde sig om längre tillbaka i tiden, då produktiva skogsmarker i stor skala dikades ur för att användas till odling av lönsam skog.
– Det vi försöker göra är att återskapa miljön som var innan de här bördiga skogsmarkerna dränerades och vattnet rann undan. Genom att sätta dit stora pluggar försöker vi få till sumpskog och en träskliknande miljö igen. Det ska alltså inte bli någon sjö här, säger Lennart Knutsson, skogskonsulent på Skogsstyrelsen.
I höstas sattes spontar ned i backen. De bildar stora pluggar som gör att vattnet stannar kvar.
Metoden kallas återvätning, och många kanske associerar detta med vad miljörörelsen Återställ våtmarker förespråkar. Demonstranterna har genomfört många uppmärksammade och omdebatterade aktioner i landet där fotbollsmatcher, biltrafik och tv-program stoppats.
– Deras metoder är kritiserade, men de har ändå lyckats att rikta uppmärksamheten mot det här klimatproblemet. Vi arbetar på en statlig myndighet och har inget samarbete med miljöaktivister, men en kvinna från den rörelsen har hört av sig till mig och vill veta mer om det vi håller på med, säger Lennart Knutsson.
Aktivister med budskapet Återställ våtmarker tog sig in på dansgolvet under Charlotte Kallas dansnummer under finalen i Let's Dance 2023.
Skogsstyrelsen uppmanar nu lämpliga markägare, som helst har bördig torvmark, att skriva ett kontrakt där de förbinder sig att under 50 år avstå åtgärder som sänker grundvattennivån, till exempel att orsaka djupa körskador som avleder vattnet. För detta får markägaren en ersättning per hektar utifrån markens bördighet. Men hittills har det inte direkt varit någon rusning till återvätningsavtalen.
– Eftersom det här är något nytt så är en del skogsägare lite frågande och undrar vad det handlar om. Jag tror att när vi kommer ut med mer information om ersättningsnivåer och annat kommer fler vilja haka på, säger Erik Otto.
Under lång tid dikades skogsmarker ut för att användas till odling av träd.
Svenska kyrkan, som är ett av landets fem största skogsägare, har däremot visat intresse. I alla fall i Uppsala stift, där nu flera avtal som sträcker sig över stora ytor skog tecknats.
– För oss är det här ett viktigt miljöprojekt och det går hand i hand med Svenska kyrkans arbete för klimatet. Därför har vi skrivit på flera sådana här återvätningsavtal för våra skogsmarker och fler är på gång, säger Helena Eld, chef för Uppsala stifts egendomsenhet.
Helena Eld, chef för Uppsala stifts egendomsenhet, är positiv till miljöprojektet.
I Uppsala län har sammanlagt cirka 30 avtal tecknats mellan markägare och Skogsstyrelsen, vilket medför att grundvattennivån kan höjas på sammanlagt över 100 hektar torvmark.
– Återväter vi all lämplig torvmark i Sverige innebär det en minskning av koldioxidutsläpp motsvarande hela landets fordonstrafik, säger Lennart Knutsson.