Stora kunskapsbrister bland nya studenter
Språkstudenternas förkunskaper blir allt sämre. Många kan inte använda en grammatikbok eller ett lexikon. Det finns studenter som börjar läsa språk på högskolan och inte ens vet vad ett verb eller substanstiv är.
- Jag känner sorg över att studenterna är så dåligt förberedda efter 12 år i grundskola och gymnasium, säger utredaren Inger Enkvist.
Visst finns det plustecken. Sedan 1990 har studenterna blivit bättre på att hantera datorn. De pratar engelska mera obehindrat och de är bra på att organisera grupparbeten. Många har rest i världen och har skaffat sig bättre vardagskunskap om livet i andra länder, även om dessa kunskaper i regel är rätt ytliga.
Sämre allmänbildning
Men studenterna har blivit sämre på många andra områden.
Att dagens språkstudenter är så okunniga i grammatik är det värsta bekymret. Det var alla intervjuade språklärare överens om. "Man kan inte förutsäga något", menade en lärare, "inte ens substantiv och verb". Allt måste förklaras.
Just den här institutionen försökte möta krisen genom att erbjuda snabbkurser i grammatik - på en nivå som 14-åringar tidigare klarade av!
"Många elever har aldrig sett en grammatikbok", svarade en lärare i engelska. En kollega i franska berättade att studenter kom till en 40-poängs grammatikkurs utan att ens ha en grammatikbok med sig. Läraren var inte ens säker på om studenterna hade köpt grammatiken. De var vana från skolan att övningar skulle räcka.
Ett annat bekymmer är att förkunskaperna är så olika, från mycket goda till absurt låga. Och då gällde det ändå engelska - det språk som klarat sig bäst. Trots formell behörighet finns studenter med nästan obefintliga kunskaper i att skriva engelska, menade en erfaren lärare i ämnet.
Allmänbildningen har också blivit sämre. Många institutioner har tvingats stryka kurser om det aktuella landets historia och geografi, delvis för att spara pengar men också för att studenterna klagat över att kurserna varit för svåra.
Har aldrig hört talas om Napoleon
Studenterna har inte hört talas första världskriget, franska revolutionen eller Napoleon, sade en skakad franskfödd lärare.
Många klagade över att dagens studenter skriver så dåligt, både på svenska och på främmande språk. Vid en institution i tyska låter man inte längre studenterna skriva själva under första terminen. Det blir så många fel att texterna nästan inte går att rätta, menade en av lärarna.
Visst finns det ungdomar så läser Harry Petter på originalspråket. Samtidigt är det många som skriver en nästan obegriplig engelska.
Bristen på beläsenhet blir allt större. Det ställer inte bara till problem inom humaniora, utan också i språken när litterära texter ska behandlas. Den som bara har läst ett par böcker i hela sitt liv kan inte förstå varför han/hon plötsligt ska läsa lika många på en månad - och dessutom på engelska!
En tanke med de senaste skolreformerna har varit att eleverna inte ska behöva belasta sitt minne med så mycket kunskaper. Det är viktigare "att lära sig att lära", att lära sig metoder och studiestrategier.
Läser slarvigt
Men det budskapet tycks inte ha gått hem, konstaterar Inger Enkvist. Den enda "metod" studenterna verkar ha lärt sig är att klaga över att allt är för svårt, för mycket och för jobbigt för att förmå läraren att sänka inlärningskraven.
Studenterna klarar inte av att använda lexika, grammatikor eller uppslagsböcker. När de slår upp något läser de ofta slarvigt och tar första bästa betydelse utan att fundera över om den är rimlig.
En annan tendens är att studenterna räknar med att universitet ska ta hänsyn till just deras privata önskemål. De begär att få tenta på annan ort eller annan dag "eftersom de ska resa bort på fredag". När de har fått underkänt på en tentamen vill de ha "rest" på något avgränsat område. Och föreläsningar om sådant som inte kommer upp på nästa tenta går de inte på.
I början på 1990-talet var optimismen stor ute på språkinstitutionerna, konstaterar Inger Enkvist. När livet blev alltmer internationellt skulle nästan alla studenter behöva läsa språk. Tyskland enande skulle öka intresset för tyska, Berlinmurens fall för ryska, EU-inträdet för franska. Tekniska hjälpmedel skulle göra inlärningen effektivare och mera lockande. Rapporten visar att dessa förhoppningar inte alls har infriats.
Så jobbar vi med nyheter