Stora förhoppningar på självstyrande skolor
Självstyrande kommunala skolor är på gång i Uppsala. Mer idérikedom och bättre resultat, hoppas den politiska ledningen och Lärarförbundet på. Men än så länge saknas studier som jämför de få förebilder som finns i landet.
De 20-tal skolor i landet som i dag kan beskrivas som självstyrande och kommunala är också organiserade på skilda sätt. Men runt om i landet finns ett växande intresse för denna mellanform.
I flera Uppsalaskolor pågår diskussioner. I Tunabergsskolan, till exempel.
- Det kan vara ett sätt att konkurrera med friskolor, säger rektor Göran Paulsson.
Vad är det ni vill styra mer över?
- Saker som tjänstetillsättningar, lönetillsättningar, vilka tjänster vi ska köpa. Vi kan få en föräldraledd skolstyrelse och få mer kontroll över resurstilldelningen, säger Göran Paulsson.
Tunabergsskolans planer har inte kommit långt än. Mycket kring de självstyrande skolorna är oklart. En utredning ska svara på frågor om vilken modell eller vilka olika modeller av självstyre som kan införas i Uppsala. Gemensamt är att personalen fortsätter att vara anställd av kommunen.
- Det vanligaste är att skolan har en egen styrelse och helt egen ekonomi, säger Cecilia Forss (m), ordförande i barn- och ungdomsnämnden.
Två argument för självstyrande skolor dominerar. Det ena handlar om att bättre ta tillvara de anställdas idéer och arbetslust för den pedagogiska verksamheten. Det andra om att större frihet för skolorna gör att eleverna får bättre resultat.
Mer självstyre inom kommunen är därmed ett sätt att närma sig friskolornas goda resultat. Trots lägre lärartäthet och färre utbildade lärare har friskolornas elever generellt bättre betyg och fler blir behöriga till vidare studier.
Men det finns inga undersökningar på nationell nivå om hur självstyrande kommunal skolor står sig i jämförelse med andra skolor. Det som finns är utvärderingar och jämförelser inom kommuner.
Ändå knyts stora förhoppningar till en friare ställning för skolor.
- En av de stora vinsterna blir känslan att påverka den egna verksamheten, eftersom skolorna i dag har en stor hierarki av chefer över sig. Idéer hos dem som arbetar kan förverkligas, säger Cecilia Forss.
Vad grundar du det på, att det här är bra för skolorna?
- Jag är så övertygad om att det finns förutsättningar för att det här ska fungera i Uppsala, jag har väldigt svårt att tänka mig att det inte skulle fungera bra.
Vad säger att elevernas resultat blir bättre?
- Jag tror att om det finns en glädje i att lära ut, då finns det en glädje i lärandet, säger Cecilia Forss.
Lärarförbundet ser självstyrande skolor som ett sätt att ge lärarna högre status och makt, och mer inflytande även till elever och föräldrar.
- Vi tror att ju mer inflytande, desto bättre verksamhet, säger Anne-Marie Jansson Enkler, ordförande Lärarförbundet i Uppsala.
Bengt Sandblad, socialdemokratisk skolpolitiker i Uppsala, ställer sig frågande till nyttan med självstyrande skolor.
- Det är ganska mycket nys. Skolorna har väldigt mycket frihet i dag, de kan utveckla nästan vad som helst. Problemet är att den friheten inte utnyttjas. Det har funnits en väldig oförmåga i skolorna att få saker att hända, säger Bengt Sandblad.
Läs mer i UNT: Jällaskolan vill utveckla sig i sin egen nisch
Så jobbar vi med nyheter