Ett år har gått sedan straffskalan för sexköp ändrades från böter till fängelse, vilket UNT nyligen rapporterat om. Lika länge har Ebbamottagningen på Samariterhemmet varit igång i full skala.
Disa Steffner, verksamhetschef och den enda heltidsanställda, säger att det hittills gått bra med att nå ut och visa att mottagningen finns. Tillsammans med Disa Steffner jobbar också fyra psykoterapeuter.
– Mitt schema har vi lyckats fylla, om man säger så. Framåt ser vi att vi skulle behöva utöka med mer personal.
Enkelt uttryckt riktar sig Ebbamottagningen till de som säljer sex. Gemensamt för personerna är att de har erfarenheter av vad som kallas kommersiell sexuell exploatering. Mottagningen är också till för de som använder sex som självskada. Det är mest kvinnor, men alla är välkomna oavsett könstillhörighet. De flesta är mellan 18 och 25 år.
– Till oss kommer personer som på olika sätt fått ersättning för någon typ av sexuell tjänst, det kan vara lite olika. Sexuella tjänster kan vara allt från bilder och filmer, till fysiskt penetrerande sex och allt däremellan. Ersättning kan vara alltifrån pengar och droger till smycken, presentkort eller skjuts, säger Disa Steffner.
Vilka är personerna som söker sig till er?
– Många tänker på kvinnor som har kommit hit till Sverige via trafficking när man pratar om prostitution och människohandel. Men på Ebbamottagningen möter vi nästan bara den svenska målgruppen som utsatts i prostitution. Den svenska målgruppen som utsatts för människohandel i sexuellt syfte kan till exempel ha blivit såld av en kompis, en partner, en vårdnadshavare eller någon annan vuxen.
I samma lokaler ligger Kastmottagningen, som Disa Steffner också är verksamhetschef för. Kast står för "köpare av sexuell tjänst".
Dit kommer personer som har köpt sex i någon form, eller funderat på att göra det. Även hit kan alla oavsett könstillhörighet komma, men enligt Disa Steffner har det hittills varit uteslutande män. Åldrarna varierar från tonårspojkar till äldre män.
Totalt är det ungefär 40 personer som har återkommande besök hos båda mottagningarna, ungefär hälften på Ebba och hälften på Kast.
Till mottagningarna på Samariterhemmet kommer alltså personer från båda sidor av prostitutionen – både säljare och köpare.
I regel går männen på Kastmottagningen vidare till psykoterapeuter, men först träffar de Disa Steffner, som är socionom. Hon håller i alla inledande stödsamtal. Eftersom hon samtidigt hör kvinnornas berättelser på Ebbamottagningen gäller det att hålla fokus på verksamhetens syfte: Att minska utsattheten för de som säljer.
– Utan att arbeta med de som styr efterfrågan och köper sex kommer man inte åt problemet, menar Disa Steffner.
Hur fungerar det rent praktiskt?
– Mottagningarna är aldrig öppna samtidigt, så ingen kan mötas här. Vi har ingen drop in heller så de kan inte råka ses i väntrummet.
De som kommer till Ebbamottagningen kan även välja att gå till en psykoterapeut som inte pratar med männen på Kastmottagningen.
Till Kastmottagningen kommer inte bara sexköpare, utan också de som upplever att de kollar för mycket på porr eller på annat sätt har en osund relation till sex. Det är en grupp som är viktig att arbeta med enligt Disa Steffner.
– Vi ser en ökad risk att personer som har en tvångsmässig relation till porr också i förlängningen köper sex. Då är det bra om man kan förhindra det.
Många som kommer till Ebbamottagningen mår mycket dåligt. Dels är det vanligt att ha olika symtom på trauma. Känslan av skuld och skam hos kvinnor som sålt sex är också stor, och ibland svår att arbeta bort. För att hantera sina trauman utvecklar många drog- eller alkoholmissbruk.
– Ingen som lever i kommersiell sexuell exploatering mår bra, säger Disa.
Hur hjälper ni till?
– Det är väldigt olika. Huvudsyftet är att få hjälp att hantera det man varit med om eftersom det får konsekvenser på det dagliga livet. Vissa behöver praktisk hjälp, som kontakter med myndigheter eller papper som ska fyllas i. Mycket handlar också om att bygga upp självkänslan, säger Disa Steffner.
Det händer att personer inte dyker upp på sin bokade tid, kanske för att de mår för dåligt för att ta sig till mottagningen. Då kan Disa Steffner möta upp för en promenad eller ta en fika och prata om vardagen istället.
– Det är nog vår styrka som en liten verksamhet. Vi är ingen myndighet. Vi kan vara ganska flexibla här.