Stor skillnad i betygen mellan gymnasieskolor

- Jag är övertygad om att det finns en social betygssättning och att högstatusskolor alltid kommer att ge sina elever högre betyg. Fint folk får fina betyg, säger Kim Gabrielsson, lärare i historia och psykologi på Linnéskolan.
Med sina 30 år i yrket överraskas Kim Gabrielsson inte av att avgångselevernas slutbetyg varierar kraftigt, beroende på vilken skola man gått på. Han tror att lärare på en del skolor har en press på sig att sätta höga betyg för att inte hamna på "svarta listan".Och populära elevval som Katedralskolan och Lundellska skolan har alltid varit lite mer generösa i sin betygssättning.
- När det gäller samhällsprogrammet på Linnéskolan är det så att vi fått öppna nya klasser för elever som inte kommit in någon annan stans. De har haft extremt låga intagningspoäng, vilket påverkar deras slutbetyg i gymnasiet. Jag tror därför att betygen är rättvisa på vår skola.

Det finns inga undersökningar som kan ge svar på om gymnasieskolorna ställer olika höga krav för samma betyg och om det i så fall skulle innebära en orättvis betygssättning. Däremot finns det siffor och statistik:
Lundellska skolans naturvetare hade exempelvis i snitt 17,9 poäng i slutbetyg år 2006. Katedralskolans elever uppnådde 17,7 poäng, Fyrisskolans elever fick 15,8 poäng och Celsiuseleverna 15,1 poäng.
På de olika samhällsprogrammen är betygsvariationen likartad. Katedralskolans elever fick i snitt 17 poäng, Fyrisskolan 12,8, Uppsala Internationella gymnasium fick i snitt 15,6 poäng och Linnéskolans elever nådde upp till 13,7 poäng.
- Vi som är lärare på Linnéskolan har en idé om att de gamla statusskolorna sätter högre betyg för att visa hur duktiga de är. Här har vi kanske mer realistiska lärare som inte sätter "glädjebetyg". Men frågan är oerhört komplex, säger Kerstin Wernstedt, lärare i kulturämnen.

Hon tror också att de skolor som satsar på program med eftertraktade profilämnen lockar till sig högpresterande elever.
- Skolan kan nog inte att stoppa den sociala segregeringen. Den finns i hela samhället. Barn till lågutbildade, socialt och ekonomiskt utsatta föräldrar är de som förlorar. Som förälder skulle jag sätta mina barn i en skola som ger höga betyg, säger Kerstin Wernstedt.
Katedralskolan har rötter ända tillbaka till 1200-talet, med kung Gustav Vasa och tre nobelpristagare som tidigare elever. Per Anestål, biträdande rektor, tycker inte att skolan sätter för generösa betyg.
- De som går här är studiemedvetna, då får de också höga betyg. De vet att det krävs mycket av dem.Vi har även elever från andra skolor som läser vissa kurser på skolan. De eleverna får också bra betyg.

Skolverket menar dock att lärarna kan ha svårt att sätta betyg, trots målstyrda kursplaner. Skolverkets uppföljningsstatistik visar också att det tycks finnas olika betygskulturer på olika skolor, både fristående och kommunala. Vissa är stränga och sätter låga betyg medan andra är mer tillåtande och sätter högre betyg.
- Det kan vara så att lärare på vissa skolor och i vissa klasser sätter för höga betyg på felaktiga grunder, vilket leder till en orättvis betygssättning. Vårt mål är att lärare över hela landet gör en likvärdig bedömning, säger Stefan Skimotis, undervisningsråd på Skolverket.

Stor skillnad i betygen mellan gymnasieskolor

Det är stora skillnader i betygsresultaten mellan Uppsalas gymnasieskolor och mellan likvärdiga program. Gapet kvarstår år efter år, visar UNT:s granskning.