Stor risk att smittan slår till
Risken för misstänkta fall av fågelinfluensa i svenska fjäderfäbesättningar är stor. Den bedömningen gör Statens veterinärmedicinska anstalt i Uppsala. Beredskapen för att hantera ett utbrott har höjts.
- Vi har ständigt ögonen på fågelinfluensa och vad den innebär för såväl det veterinärmedicinska som det humanmedicinska. Vi bedömer att fjäderfäbesättningar som drabbas utgör en risk för vidare spridning i landet, säger Anders Engvall, generaldirektör vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) i Uppsala.
Påminner om Newcastlesjukan
Beredskapen har höjts och myndigheten har kontaktat Socialstyrelsen för att diskutera hur man ska få tillgång till antivirala medel i händelse av ett utbrott.
— Det räcker med en grundad misstanke om att smitta har kommit in i en besättning så måste vi vidtaga åtgärder. Ett problem är också att symtomen vid fågelinfluensa påminner mycket om de Newcastlesjukan har. I båda fallen kan många djur dö under kort tid.
Särskilt utsatta för smitta är personer som jobbar med djuren dagligdags och personal som måste gå in i anläggningarna vid ett utbrott.
— För några år sedan då Holland hade fågelinfluensa avled en veterinär som smittats.
Vilda fåglar smittospridare
Den troligaste smittvägen för influensan till Sverige är med vilda fåglar.
- Ett dilemma är förstås de fjäderfän som går utomhus. Risken för att de utsätts för smitta är givetvis större än om djuren hålls inne. Där är smittspärren betydligt effektivare.
Utöver de stora besättningarna med slakthöns och värphöns finns många mindre utomhusflockar.
- Vi har dålig uppfattning om hur många som har hobbybesättningar. Men de kan vara ganska många, säger Anders Engvall.
Så jobbar vi med nyheter