Hösten 2020 införde Uppsalapolisen nya rutiner för sina trafikkontroller. Orsaken var smittorisken under pandemin, vilket innebar stopp för en stor del av alkoholtesterna.
I normala fall väljer polisen slumpmässigt ut förare som får blåsa i alkomätaren. Men under pandemin har enbart de sållats ut som kört vingligt eller på andra sätt verkat berusade.
Det här har satt tydliga avtryck i statistiken. Januari–september 2019, det vill säga före pandemin, gjordes 36 100 alkoholblås bland fordonsförare i Uppsala län. Januari–september 2021 blev siffran 4 600 alkoholtester. Det innebär att det gjorts 87 procent färre kontroller i år.
Med stor sannolikhet har fler kört rattonyktra under pandemin utan att upptäckas. 2019 anmälde polisen i länet 456 förare som blåst positivt för alkohol. 2020 blev antalet 229 personer, det vill säga en halvering.
Den 5 oktober i år upphävdes dock det beslut som begränsat alkoholkontrollerna i Uppsala län. Sedan dess kan polisen återigen plocka ut vilken bilist som helst för testning av rattonykterhet.
Maria Rosander, trafiksamordnare för polisen i Region Mitt, befarar att en del förare tagit mer lättsamt på rattonykterhet under pandemin.
– Många har arbetat hemma, Systembolaget har sålt alkohol som aldrig förr medan polisen gjort färre kontroller. Det finns en risk att en del personer lagt sig till med dåliga vanor när det gäller alkohol eller droger i samband med bilkörning, säger Maria Rosander.
För att markera att kontrollmöjligheterna nu ökar ska Uppsalapolisen från måndag 25 oktober och en vecka framåt genomföra extra många fordonsstopp.
– Alla poliser i yttre tjänst ska jobba med detta. Vi kommer att ta dem som kör med alkohol eller droger i kroppen, säger Maria Rosander.
Kontrollerna ska pågå i Uppsala län dygnet runt under hela veckan. Patrullerna ska sätta upp kontroller som varar 20 minuter åt gången och förflytta sig mellan olika platser.
Fokus sätts även på förare som tar narkotika och enligt Maria Rosander är drograttfylleri ett växande problem i Uppsala län. 2019 tog polisen 732 personer för drograttfylleri. 2020 ertappades 940 personer för samma brott, vilket innebär en ökning med 28 procent. Till saken hör att polisens möjligheter att kontrollera förare som tagit narkotika inte har begränsats under pandemin på samma sätt som alkoholtestningen.
Maria Rosander anser att framför allt unga vuxna har en mer tillåtande attityd till droger i samband med bilkörning.
– Förare som testats positivt för drograttfylleri kan säga att de inte tagit något. "Jag har bara rökt gräs", kan jag få höra, utan att de inser att vad de gjort är olagligt.
– Många är även omedvetna om konsekvenserna. Alla som fälls för drograttfylleri blir av med körkortet i minst ett år. Det tycker många är ett betydligt värre straff än de böter som dessutom ofta blir följden.
Drograttfylleri fastställs genom blodprov och enligt Maria Rosander kan även mycket små mängder narkotika ge utslag som leder till fällande dom.
– För en del droger tar det lång tid innan de går ut ur kroppen. Det innebär till exempel att den som rökte cannabis för två veckor sedan riskerar att fällas för drograttfylleri om det blir kontroll i dag. Frågan är om det var värt att röka den där jointen på festen om följden blir att körkortet dras in i ett år.