Aline Braun, psykolog på enheten för transkulturell psykiatri.
– Jag är orolig för att det ska bli svårare för det här gruppen att få tillgång till vård. Att vissa psykiatriska tillstånd ska bli kroniska och att människor fastnar i ett utanförskap.
Aline Braun är psykolog på enheten för transkulturell psykiatri, ETP, vid Akademiska sjukhuset. Det är en liten och specialiserad avdelning, inriktad på vård för papperslösa, asylsökande och nyanlända som bär på trauman från krig och tortyr. Men i september fick Aline Braun och hennes enda kollega, psykiatrisjuksköterskan Anna-Karin Johansson Hyvärinen, veta att det finns planer på att lägga ner enheten vid årsskiftet. I stället är tanken att de ska integreras med resten av den affektiva sektionen på sjukhuset, som också utreder och behandlar personer med svåra psykiska besvär, och att personal och patienter ska ingå i den gängse verksamheten där.
Aline Braun tror att det skulle innebära slutet för den anpassade vård som enhetens patienter får i dag.
– Det är en fin tanke att vår kunskap ska integreras. Men jag har svårt att se att hela mottagningen skulle börja jobba på vårt specialiserade sätt.
Enligt Anna-Karin Johansson Hyvärinen skiljer sig arbetsmetoderna på enheten åt från de som används på den affektiva sektionen i stort. Patienterna på ETP saknar exempelvis ofta personnummer och är många gånger i behov av tolk under behandlingar. Bedömningar av patienter sker i samtalsform snarare än genom att individen får göra en så kallad självskattning av sitt mående.
– Jag har förstått det som man tycker att vi bedriver en ojämlik vård. Jag tycker snarare att vi bidrar till en jämlik vård. Våra bedömningar görs inte på samma sätt, men de görs på ett likvärdigt sätt, säger Anna-Karin Johansson Hyvärinen.
Anna-Karin Johansson Hyvärinen och Aline Braun jobbar på enheten för transkulturell psykiatri i Uppsala. De är både oroade över hur det ska gå för deras patienter om enheten läggs ned.
Tea Sundsten är sektionschef för affektiva sjukdomar på Akademiska sjukhuset. Hon menar att det finns flera skäl till att lägga ned enheten.
– Dels blir det väldigt skört och sårbart med en så liten enhet. De här patienterna har en svår problematik och då måste vi kunna erbjuda tvärprofessionella insatser. Det är heller inte ekonomiskt försvarbart att ha så små enheter, säger hon.
– Det handlar också om att ge en jämlik vård. Det ska inte spela roll vilket trauma du har eller hur länge du varit i landet. Alla ska genomgå samma diagnostest och kunna erbjudas olika typer av åtgärder.
Men kan inte vården behöva se annorlunda ut för att vara jämlik i det här fallet?
– Vi vill inte göra någon skillnad på patienterna, utan vill att alla på affektiva mottagningen ska kunna jobba med den här patientgruppen. Vi hoppas att den kompetens som finns på ETP ska överföras till den affektiva mottagningen.
Till vänster i bild Ida Persson, huvudskyddsombud på Vårdförbundet i Region Uppsala. Till höger i bild Tea Sundsten, sektionschef för affektiva mottagningen på Akademiska sjukhuset.
Från fackligt håll har man sagt nej till arbetsgivarens förslag. Ida Persson, huvudskyddsombud på Vårdförbundet, tror att ett nedläggningsbeslut skulle innebära att regionen förlorar den kompetens som de två anställda på ETP har.
– De är välkvalificerade för att få ett liknande jobb i en annan region. Vi driver frågan för deras patienters skull, som riskerar att bli utan den hjälp som de behöver, säger Ida Persson.
Ett formellt beslut om enhetens framtid väntas senare i veckan.
– Vi hoppas förstås att det ska gå att hitta en annan lösning, exempelvis att man flyttar vår enhet till en annan sektion på sjukhuset, säger Anna-Karin Johansson Hyvärinen.