Om kamerabevakning pågår måste de boende enligt lag informeras. Den här skylten finns i entrén vid en av Uppsalahems fastigheter på Pålgatan i Stabby.
Den som bor i någon av Uppsalahems fastigheter där det förekommer oroligheter och brott kan räkna med att bli kameraövervakad.
141 kameror finns på plats i bland annat garage, källare och miljöstugor. Det är en rejäl förändring sedan 2017 då Uppsalahem satte upp sin allra första kamera.
I en rapport från det kommunägda fastighetsbolaget förklaras det ökande antalet kameror med att det blivit stökigare i vissa bostadsområden.
Under 2019 fick Uppsalahem in cirka 1 000 störningsrapporter. Företaget skriver att allt fler störningar är relaterade till social oro och öppen narkotikaförsäljning. Det är även växande besvär med ungdomar som håller till i trapphus, källare och garage.
– Ofta ger kamerorna bra resultat när det gäller att komma till rätta med problemen, uppger Anna Freiholtz, hållbarhetschef vid Uppsalahem som förvaltar cirka 17 000 bostäder.
Men frågan är känslig. För de boende kan det givetvis vara obehagligt att bli filmade när de passerar entrén eller går till tvättstugan.
UNT har talat med några hyresgäster i en fastighet i Kungsängen där Uppsalahem satt upp bevakningskameror.
"Det är lite obehagligt att bli filmad. Kameror kan vara bra för att klara upp brott men det måste vara tydligt reglerat hur bilderna hanteras". Det säger Anna Tyburski. Med på bilden även sonen Benjamin.
Erik Kronvall säger att han inte bryr sig så mycket om kamerorna.
– Man blir ju ändå filmad på bussen och lite överallt. Om kameror gör så att man får bukt med bråk är det bra men jag tror inte de gör så stor skillnad.
Shirin Teresa Huczko tycker det är bra med kameror vid entréer så det går att se vilka som kommer och går.
– Det skapar trygghet. Men kameror inne i trappuppgångar vore integritetskränkande.
Enligt Anna Freiholtz sätter Uppsalahem upp kameror som en sista utväg, när insatser i form av exempelvis väktare redan har testats.
Hon berättar om ett fall där det förekom drogförsäljning i ett p-garage i Sala backe.
– Det var stora problem, vi hade rondering med väktare och samverkade även med polisen. Det blev stor skillnad när kameror sattes upp i garaget.
Anna Freiholtz säger att reaktionerna från de boende mest har varit positiva eftersom de enligt henne märker att kamerorna ger effekt.
Hon uppger att resultatet utvärderas efter sex månader och de kameror som inte längre behövs tas ner. Efter en vecka raderas inspelningarna.
"Bevakningskameror kan vara bra om de skapar trygghet. Men de får inte placeras så att de kränker integriteten", framhåller Shirin Teresa Huczko, som på bilden är tillsammans med sonen Samuel.
Det kan vara tillåtet för fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar att installera kameror i till exempel trappuppgångar för att förebygga brott. Men en rad villkor måste vara uppfyllda.
– Kamerabevakning får bara användas när intresset av övervakning väger tyngre än intresset av att skydda den personliga integriteten, säger Gustav Linder, jurist vid Datainspektionen.
Ett krav är att fastigheten är utsatt för omfattande eller allvarlig brottslighet. Ordningsstörning, nedsmutsning och liknande är i allmänhet inte tillräckliga skäl.
Däremot har Datainspektionen godtagit kameror i trapphus när det förekommit knarkförsäljning, stölder, omfattande skadegörelse eller då obehöriga hållit till där.
Kameror får sättas upp först om alternativ som lås, bättre belysning och annat inte anses ge effekt.
Dessutom måste det bevakade området begränsas så mycket som möjligt. Om en kamera sätts upp vid en entré för att stoppa skadegörelse där innebär det inte att kameror får monteras i andra delar av fastigheten.
Gustav Linder tror att det blivit vanligare med bevakningskameror i bostadsfastigheter.
– Det skulle kunna bero på upplevd otrygghet och att kamerorna blivit billigare, säger han.