Videon är inte längre tillgänglig
Runt 2 400 personer deltar i övningen från sju länder. Förutom Sverige finns Estland, Finland, Irland, Lettland, Litauen och Norge representerade. EU-styrkan, som har namnet Nordic Battlegroup, har som mål att kunna sättas in i konfliktområden från och med 1 januari 2015. Just nu genomförs projektets slutövning med utgångspunkt i Uppsala.
– På förbandstecknet har vi ett lejon eller grip som håller fram en olivkvist först men som även har ett svärd. Det är för att visa att vi inte bara ska åka och strida i ett oroligt område. Vi ska kunna bistå med olika sorters hjälp, säger Torbjörn Larsson som är överste och ”Force Commander” under övningen.
Uppsala är huvudbasen. Det innebär att flyg utgår från Ärna flyplats och att de mer administrativa delarna finns här. De innefattar bland annat ett stort sjukhus. Längre söderut i landet finns sedan en till bas, mer inriktad på att kunna ingripa närmare konfliktområdet.
– Vi är väldigt glada att kunna bistå med en bas under den här övningen. Nu har vi ju även kapacitet att ta emot Jas 39 Gripen efter att banorna byggts om, säger Anders Persson, som annars är förbandschef för luftstridskolan.
Samarbetet mellan deltagarna i övningen uppges ha fungerat bra, även om de olika språken ibland kan ställa till problem.
– Den irländska dialekten kan vara lite svår att förstå, berättar Maris Utin?ns, en av de lettiska militärer som är med och genomför övningen.
Sjukhusdelen är stor som en fotbollsplan. Där jobbar 137 personer med militär sjukvård under så realistiska förutsättningar som möjligt. Thomas Hernes ingår i övningens ledning men återfinns annars på försvarsmedicinskt centrum i Göteborg. Han guidar vant runt UNT bland tältsjukhusets olika delar.
– Sjukhuset är uppbyggt med moduler, ungefär som legoklossar. Om regeringen skulle ge oss ett uppdrag att åka och bistå i ett Eboladrabbat område kopplar vi bara bort kirurgdelen och lägger till andra delar i stället, säger han.
Skadorna som uppkommer under de strider som simuleras under övningen är ofta mer allvarliga än de som jobbar på ett vanligt sjukhus är vana vid. Det innebär ett tillfälle för sjukvårdspersonal att öva sig att jobba under sådana förhållanden.
– Bara för att det är militär sjukvård ska vi inte sänka kraven. Det här sjukhuset ska ha samma kvalitet som ett vanligt svenskt sjukhus, säger Thomas Hernes.