Stor brist på livsmedelsinspektörer

Det råder stor brist på livsmedelsinspektörer i Sverige. Det slår Livsmedelsverket fast efter att ha gått igenom kommunernas rapporter om hur livsmedelskontrollen fungerar. Nu behövs en renodlad högskoleutbildning för livsmedelsinspektörer.

Uppsala2008-04-12 00:01
Efter SVT:s avslöjande av fusket med köttfärsen inom Ica, som fick flera efterföljare i bland annat Uppsala, hamnade plötsligt den svenska livsmedelskontrollen i fokus för gemene man. Men i branschen har frågan varit aktuell en längre tid. Förra året infördes ett helt nytt avgiftssystem där företagen betalar för att bli kontrollerade, ett system som kommer att leda till en mer omfattande livsmedelskontroll, menar Martin Lindblom statsinspektör på Livsmedelsverket i Uppsala.
- Man har höjt ribban för nivån på antalet kontroller. Nivån är för den skull inte hög, men är i alla fall högre än förr. Historiskt har resurserna som gått till livsmedelskontroll varit alldeles för små, säger Martin Lindblom.

Men problemet är att det saknas inspektörer ute på kommunerna. Enligt Livsmedelsverkets sammanräkning av kommunernas anmälda behov saknas exakt 151 heltidstjänster i landet.
- Det här är allvarligt. Lyckas kommunerna inte rekrytera kommer dagens inspektörer inte att hinna med allt de ska och kommer inte kunna hitta lika många företag som inte sköter sig. Samtidigt kommer företagen inte få den kontroll de faktiskt betalt för, säger Martin Lindblom.

Ser man till behovet av kompetens kan bristerna vara ännu större än just 151 heltidstjänster. Det finns nämligen ingen renodlad högskoleutbildning för livsmedelsinspektörer och därför saknas kompetens ute på kommunerna även bland de anställda. Det stora behovet av att anställa fler inspektörer kan också leda till att kravet på kompetens får stå tillbaka när en tjänst måste besättas, befarar Marin Lindblom. På Livsmedelsverkets "att göra lista" för 2008 står frågan om högskoleutbildning uppskriven. En sådan utbildning skulle öka kompetensen hos kommunerna.
- Vi saknar en inriktning mot just livsmedelskontroll. Ofta har man kompetens om miljö- och djurskydd med mera, eller så är man tekniskt utbildad i livsmedelsfrågor men saknar utbildning i frågor om förvaltning och juridik, säger Martin Lindblom.

På Uppsala kommun är man i en rekryteringsfas, men man har inga problem att hitta sökande. - Men vi håller med om behovet av en högskoleutbildning. I dag kommer många från utbildningen i Umeå som dock mest är inriktad mot miljöbalken, eller så är man livsmedelsagronom eller ingenjör, men då saknar man kunskap i förvaltningsrätt, säger Anna Axelsson, avdelningschef.

I Uppsala kommer 10 inspektörer och en veterinär arbeta med livsmedelskontroll när rekryteringarna är gjorda. Anna Axelsson välkomnar det utökade uppdraget med kontroller.
- Kontrollerna har inte motsvarat behovet tidigare, säger hon.
FAKTA

I Sverige finns 52 000 livsmedelsföretag, allt från kiosker till stora industrier. I Uppsala kommun finns cirka 1200 företag som inspektörerna ska kontrollera. Från 1 januari 2007 tar kommunerna ut nya avgifter för den offentliga livsmedelskontrollen. De risker som finns i en livsmedelsverksamhet avgör hur stor årsavgiften för kontrollen blir. Hur bra företaget hanterar sina risker påverkar hur mycket kontroll som kommer att behövas och i sin tur företagets kostnader för kontrollen. Genom bra egenkontroll kan företagaren alltså minska kostnaderna för den offentliga kontrollen.
För att försäkra sig om att livsmedelskontrollen fungerar väl begär Livsmedelsverket årligen in rapporter från kommunerna.

Källa: Uppsala kommun och Livsmedelsverket
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!