Stor brist på elektriker oroar

Det råder stor brist på elektriker i landet. Samtidigt utbildas många unga i yrket. Men bara hälften av de som går ut gymnasieskolans elektrikerutbildning får den nödvändiga lärlingstiden.

Payan Shahed och Marcus Haagensen tycker att utbildningen till elektriker är bra därför att den leder till arbete samtidigt som den som vill kan plugga vidare.

Payan Shahed och Marcus Haagensen tycker att utbildningen till elektriker är bra därför att den leder till arbete samtidigt som den som vill kan plugga vidare.

Foto: David Magnusson

Uppsala2006-11-21 00:01
Under de närmaste tio åren kommer landets installationsföretag att behöva rekrytera cirka 20 000 nya elektriker om branschen fortsätter att expandera.
- Färdigutbildade elektriker finns inte att uppbringa i dag. Man lånar ned folk från Norrland för att klara situationen här, säger Mikael Pettersson, ombudsman för Svenska Elektrikerförbundet i Mälardalen.
Samtidigt utbildar länets gymnasier cirka 100 nya elektriker varje år. Vid Fyrisskolan i Uppsala tar 37 examen i vår. För att de ska bli fullvärdiga elektriker måste de ha ett års lärlingstid. Men bara hälften lyckas skaffa sig det. Så ser det ut i hela landet.
­- Det är tråkigt för eleverna. Vi utbildar tre klasser om året just nu. Det skulle räcka med en för att motsvara behovet.

Jobb inom andra yrken
Ändå är elektrikerutbildningen populärast på elprogrammet vid Fyrisskolan. Vi har fritt gymnasieintag så vi måste ordna utbildning åt alla, säger läraren Erik Johansson.
Marcus Haagensen och Payan Shahed blir tillsammans med två av kursens tre flickor, Sara Tobiasson och Sanda Sävström, färdiga i vår. De hoppas att det inte ska bli några stora problem att få lärlingsplats.
- Man får ju lite kontakter via skolans praktik. Men lärlingstiden och några års jobb behövs för att man ska bli en fullärd elektriker, säger de.
För att säkerställa tillgången på elektriker behövs bättre kontinuitet i lärlingsutbildningen. Det är både fack och arbetsgivare överens om.
- Vi behöver cirka 1000 nya lärlingsplatser varje år för att klara rekryteringen. I slutet av 1990-talet så togs bara 500 om året in. Det är det vi ser effekterna av i dag. Kan vi ha ett jämnt årligt intag så kan vi komma till rätta med elektrikerbristen, säger Ulf Pettersson, utbildningschef vid Elektriska Installatörsorganisationen, EIO.
Vad som händer med de elever som inte får någon praktik vet ingen riktigt i dag. Fyrisskolan följer inte upp dem.
- De får troligen jobb inom andra yrken. I och med att de börjar tjäna pengar så blir det också svårare att gå tillbaka som lärling efter några år. Lärlingslönen är jämförelsevis låg, säger Erik Johansson.



FAKTA
Från år 2000 har företagen i landet tagit in 6000 nya lärlingar. Totala antalet elektriker är 21 000.
Elektrikerna utbildas inom gymnasieskolans elprogram. Efter avslutad 3-årig utbildning måste de ha ett års lärlingstid. Därefter några års i arbete innan de kan yrket ordentligt.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!