Stor brist på barnlogopeder
Bristen på barnlogopeder är så stor att teamet på Akademiska sjukhuset i Uppsala uppmanar föräldrar med barn som kommit i kläm att starta en föräldragrupp.Nu funderar föräldrarna på att bussa sina barn till Stockholm för att få hjälp.
Marianne Brealt och Michael Heie funderar på att bussa barnen Tomas och Emelie, som har språk- och talutvecklingsproblem, till Stockholm. Där kan de få träffa en logoped varannan vecka i stället för Uppsala läns erbjudande om en till två gånger om året.
Foto: Hans E Ericson
— Det här kan gå käpprätt åt helvete för mina barn, säger Marianne Brealt.
Trots att länslogopedin fått ett tillskott i sin budget med 1,3 miljoner är det fortfarande en stor brist på barnlogopeder. Pengarna räckte till att utöka 0,5 tjänst till 1,2 för rehabilitering av unga hjärnskadade, att permanenta 0,6 tjänst vid språkförskolan i Uppsala och till att ge resurser till VITS-teamet som hjälper barn med neuropsykiatrisk problematik.
— Länet har bra och framstående speciallogopedi, men det finns på tok för lite resurser till det vardagliga arbetet med barn, säger Astrid Frylmark, chefslogoped på Akademiska sjukhuset.
Råd per telefon
De barn med svårast språkstörningar, grad 5, får hjälp ungefär varannan vecka. Grupp 4, som klassas som grav språk- och talstörning, får endast hjälp en till två gånger om året. Övriga kallas sällan till bedömning, utan får eventuellt rådgivning per telefon.
Förra veckan kallade Astrid Frylmark föräldrar med barn i grupp 4 till ett möte.
— Deras barn har kommit i kläm. De som flyttat till Uppsala från andra städer tycker att situationen är förfärlig och vi har uppmanat dem att starta en föräldragrupp.
Den nya valfria vården gör det möjligt att få vård i ett annat län. Marianne Brealt, som ska vara med och dra igång en föräldragrupp i maj, funderar på att följa logopedteamets råd och ordna bussning av barnen till Stockholm där de kan få betydligt mer hjälp.
— Men det är ingen reell valfrihet, alla föräldrar har inte möjlighet att bussa iväg sina barn. Det hela är ganska fånigt, det är ju ändå landstingets portmonnä det handlar om i slutändan, säger Astrid Frylmark.
10 tjänster till behövs
Genomsnittet i EU för ett län i Uppsalas storlek är att ha 42 logopeder. I Uppsala finns det 15,9 tjänster. Förra året remitterades över 800 barn med språk- och talutvecklingsproblem till Länslogopedin, och enligt Astrid Frylmark skulle det behövas 8-10 barnlogopedtjänster till för att täcka behovet.
— För föräldrarna är det här en kris och som arbetsledare är det ett bekymmer att behöva tala om för föräldrarna att barnen behöver någonting som vi har kompetens men inte resurser att ge, säger Astrid Frylmark.
Stöd i lagen
Sjukhusdirektör Göran Stiernstedt vill inte kommentera logopedsituationen och UNT har inte kunnat nå ordföranden i landstingsstyrelsen Mats O Karlsson för en kommentar.
Logopederna inom landstinget har ansvar för barnens utveckling och stöd till deras föräldrar. Det pedagogiska ansvaret ligger hos skola och förskola. Enligt skollagen ska särskilt stöd ges till elever med svårighet i skolarbetet. Men med nedskärningar inom skolan försvinner ofta just dessa stödtjänster.
— På min sons fritids är barngrupperna stora. Personalen säger att de inte hinner lyssna ordentligt på Tomas, för de förstår inte vad han säger. Det är ingen som tar sig tid, säger Marianne Brealt.
Så jobbar vi med nyheter