"Stop it" gav skolan bra stämning
En värdig vardag för alla. Det är tanken bakom Stop it, en satsning på samtalsgrupper med elever ur olika grupperingar på Brantingsskolan i Uppsala.Bråk med rasistiska förtecken har nu bytts mot kamratanda.
— Det var kaos och inget man ville vara med om, säger Nawar Karim.
— De enda samtal som fördes var tjafs och man lär ju inte känna någon genom att tjafsa precis, säger Negin Farahani.
Båda två gick ut nian i våras och var med när några lärare samlade till stormöten med svenska elever för sig och elever med utländsk bakgrund för sig. Så föddes projektet Stop it.
— Jag trodde inte att det skulle funka, utan att allt skulle vara som vanligt bara vi kom ut på rast igen. Men det vände ganska snabbt, säger Negin Farahani.
Mindre samtalsgrupper startades. Med vuxna fördes samtal om stämningen på skolan och hur eleverna skulle uppträda mot varandra. Mycket handlade om provocerande symboler, musik och kläder.
Nawar Karim var en av de första eleverna som kritiserade sin egen grupp.
— Jag sa: "Vi kallar dem rasister men hatar ju dem lika mycket och är på så sätt också rasister", berättar han.
Självkritiken öppnade många dörrar.
— Det var så skönt när han vågade säga det, säger Christina Sandgren, fritidspedagog och drivande bakom Stop it.
Efter en termin av samtal, så småningom i blandade grupper, infann sig lugnet under våren. Elever ur olika grupperingar blev till och med kompisar. Men med nya elever på skolan återkom behovet av samtal. Så Stop it har fortsatt, trots ett mellanår efter första året.
I våras belönades Brantingsskolan för Stop it. Ur kronprinsessan Victorias hand tog Nawar Karim emot skolornas fredspris på 35 000 kronor.
— Det kändes som att vi verkligen kommit någon vart och gjort något som var beständigt. Det är en häftig känsla att ha varit med om det, säger Negin Farahani som var med under ceremonin.
Nina Johansson är i dag med i Stop it-grupperna. Hon är dessutom kamratstödjare, något som vuxit fram ur Stop it.
— Jag ville vara med och motarbeta konflikterna på skolan, och i dag är det mycket tryggare, säger Nina Johansson.
I bland bär hon symboler som har verkat provocerande för andra. Bland annat har hon burit märken med den amerikanska sydstatsflaggan, som många uppfattar som en rasistisk symbol. Nu har hon slutat med det.
— Det är en grej som raggare använder, det är därför jag har använt den. Men lärarna har pratat med mig om det, säger hon.
Ett slags informell lista över symboler som inte får bäras har tagits fram. På så sätt ska ingen känna sig kränkt.
— Man kan bära ett halsband med Tors hammare och ha en tröja med en svensk flagga, men det får inte bli för mycket, säger Mats Lindqvist, fritidsledare.
Stop it har gjort att eleverna är bättre på att acceptera varandra som man är.
— Jag har mycket lättare att acceptera och umgås med andra i dag, säger Negin Farahani, som berättat om Stop it på sin nya skola, Bolandsskolan.
— Lärarna blev jätteimponerade. Men jag tror att det är på grundskolan man måste jobba så här, sedan är det nästan försent, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter