Stolthet och glädje på Pridefestival

Johanna Brydolf, som tycker att hon under de senaste veckorna fått se mer än nog av kränkningar mot mänskliga rättigheter i Moldavien, Baltstaterna och Moskva, tittar närmare på fenomenet pridefestivaler.

Pridefirandet har sitt ursprung i den amerikanska gayrörelsens födelse i New York 1969. Här en Prideparad i Jerusalem förra året.

Pridefirandet har sitt ursprung i den amerikanska gayrörelsens födelse i New York 1969. Här en Prideparad i Jerusalem förra året.

Foto: Dan Balility

Uppsala2009-05-23 09:00
I år fyller pridefirandet i Sverige 30 år och på onsdag invigs Uppsala Pride för andra året i rad. Homosexuella, bisexuella och transpersoner (HBT-personer) möts under några dagar för att diskutera, debattera och fira.
- I Uppsala och hela Sverige har pridefestivalerna fokus på glädje och firande. I Polen och de baltiska staterna handlar festivalerna mer om att ta plats och att få tillåtelse och frihet att vara den man är i det samhälle man föddes och lever i, säger Monika Grzywnowicz, som jobbar med HBT-frågor i Sverige.

Hon kommer från Polen, det land i Europa som tillsammans med Lettland och Litauen tar täten i intolerans när det gäller lagstiftning och allmän attityd mot HBT-personer. Monika Grzywnowicz minns den första prideparaden hon deltog i. Det var i Krakow i Polen 2006.
- Jag var väldigt nervös och ville egentligen inte gå men gjorde det ändå. Det var många motdemonstranter, nynazistiska grupper med fientliga ansiktsuttryck som stod längs med paraden och skrek slogans. Det var enormt stressande, säger hon.
Ett stort polisuppbåd skyddade paraden i Krakow och ingen blev allvarligt skadad. Men efteråt uppmanades alla att gömma regnbågsmärken och annat som kunde identifiera dem som deltagare i prideparaden.

Pride, som betyder stolthet, i motsatts till shame, skam, är vad pridefestivalen handlar om.
- Att ha rätt att vara stolt. Över vår kärlek, vår sexualitet och över de framgångar som HBT-rörelsen har nått i ett historiskt perspektiv, förtydligar Jon Voss, chefredaktör och ansvarig utgivare på QX, Nordens största gaymediaförlag.
Pridefirandet har sitt ursprung i den amerikanska gayrörelsens födelse i New York 1969. Polisen gjorde en razzia i en gaybar varpå kravaller utbröt och sedan dess har man över hela världen firat minnet av att homosamhället för första gången slog tillbaka. Till en början firades minnet i form av politiska demonstrationer men under 1980-talet ändrade manifestationerna karaktär och blev mer av folkfester och festivaler.

Pridefestivaler genomförs numera nästan överallt på jorden förutom i Mellanöstern (Israel undantaget) och i en del afrikanska länder. I många stora städer såsom New York, London, Paris, Berlin, San Fransisco, Tel Aviv, Bangkok, Taipei och Sydney lockar festivalerna upp till flera hundra tusen deltagare. São Paolo i Brasilien har de största pridefestivalerna med över två miljoner deltagare.

I Sverige har pridefestivalerna ökat explosionsartat de senaste åren. Detta välkomnar Jon Voss.
- Att bli förälskad i någon av sitt eget kön är inget storstadsfenomen. Vi finns över hela landet och då ska vi också synas i hela landet, säger han.
Förutom Stockholm Pride, Regnbågsfestivalen i Malmö och HBT-festivalen i Göteborg är Uppsala Pride, Kärleksdagarna i Linköping, Peking Pride i Norrköping, Umeå Pride och Spring Pride i Eskilstuna några i raden av svenska pridefestivaler.

Stockholm Pride skiljer ut sig bland andra pridefestivaler i världens storstäder genom att ha en stor satsning på föreläsningar, debatter och diskussioner utöver själva festen och karnevalen. Uppsala i sin tur skiljer ut sig från flera av de svenska pridefestivalerna genom att vara ännu mer icke-kommersiell.
- Uppsala Pride och Peking Pride i Norrköping har mer uttalat tydliga kulturinriktade festivaler. De är lite mer radikala och kritiska till den homonormativa HBT-rörelsen, säger Jon Voss.
Lovisa Wretman, ekonomiansvarig på Uppsala Pride förklarar:
- Många kopplar ihop HBT-kultur med glitter och glamour, det får stort utrymme på många pridefestivaler och är framförallt den bild som media ger av festivalerna. Det ger en enfacetterad bild av HBT-kultur och vill därför i stället fokusera på marginaliserad HBT-kultur, på dem som inte riktigt får plats i den bilden. Det finns till exempel många hiphopartister som har ett viktigt budskap, säger hon.

Tidigare i våras blossade en debatt upp i Uppsala då folkpartiet inte ansåg sig kunna medverka i Uppsala Pride. De menade att evenemanget hade en extrem vänsterprofil. På Uppsala Prides hemsida fanns en antikapitalistisk text om visionen för festivalen. Där stod det bland annat att "de normer som tvingar oss in i? kapitalistiska? strukturer är livsfarliga." Arrangörerna kände inte igen sig i att de skulle driva festivalen i extrem vänsteranda, men de tog bort texten från hemsidan varpå konflikten löstes.
- Konflikterna är ingenting vi ska rygga undan ifrån. Det är hela poängen med HBT-rörelsen. Det är otroligt fascinerande att homosexuella radikalfeminister och royalister tågar tillsammans i en parad som står för en enad sak, säger Jon Voss.

Vart sjätte år hålls World Pride och vilken stad som blir värd för evenemanget nästa gång, år 2012, står mellan Stockholm och London. Stockholm anses av många vara en av världens absolut mest pridefestivalvänliga städer.
- När jag var på Stockholm Pride första gången väntade jag hela tiden på någon skulle börja kasta ägg och sten på oss. Men till min förvåning och lättnad hände ingenting. Jag var överväldigad, säger Monika Grzywnowicz.
Vilken stad som är den mest pridefestivalfientliga är svårt att säga. I många länder är pridefestival inte ens att tänka på då homosexuella handlingar är straffbelagda, i vissa länder med dödsstraff.

Störst motstånd möter pridearrangörer i länder där det finns en kombination av en stark fundamentalistisk religiös närvaro och en stark nationalistisk rörelse. När World Pride hölls i Jerusalem år 2006 var protesterna och motdemonstrationerna så intensiva att festivalen knappt gick att genomföra.
- Provokationen blev för stark. Men det är ändå viktigt att visa sig även där. De tre världsreligionernas fundamentalistiska avdelningar ska naturligtvis inte ha rätt att säga vad som ska ske på Jerusalems gator, säger Jon Voss.

Den senaste veckornas rapportering från pridedemonstrationer i Europa har visat hur låg acceptansen fortfarande är mot HBT-personer. För tre veckor sedan, i Moldavien, blev RFSL:s ordförande förd till polisstationen och därefter misshandlad då han deltog i landets pridefestival. Pridedemonstrationen i Moskva vid schlager-EM stoppades med våld av kravallutrustad polis som förde bort deltagarna i bussar. I Lettland förbjöds Baltic Pride av stadsfullmäktige i början av maj. Förbudet överklagades och upphävdes och 600 personer deltog i paraden i Riga som omgavs av 1000 motdemonstranter.
- Det som sker nu är att folk börjar fira pride trots den utbredda homofobin. Det är oerhört modigt att, som i Moskva och Riga, gå ut och möta det hat som finns, säger Jon Voss.

Europride hålls varje år och nästa år är Warszawa värdstad. Det ser Monika Grzywnowicz fram emot.
- Det är strategiskt smart att lägga Europride i Polen. Det kommer att påverka hela samhället. Jag tror att både politiker och vanligt folk kommer att vakna upp, öppna sina ögon och öron och förstå att vi bor i en mångkulturell värld där alla har rätt att få plats, säger hon.
Pride

I Sverige har Pride firats i många olika former och redan 1979 arrangerade RFSL (Riksförbundet för sexuellt likaberättigande) den första "Homosexuella Frigörelseveckan". Sedan Kulturhuvudstadsåret 1998 och Stockholm EuroPride är det dock den helt fristående ideella Föreningen Stockholm Pride som står som arrangör.
Uppsala Pride firades första gången 2008 med ca 2000 deltagare.

Regnbågsfärgerna och regnbågsflaggan är sedan 1978 den mest kända internationella symbolen för homosexuell solidaritet. Den skapades av konstnären Gilbert Baker och bar i sitt original åtta färger istället för nuvarande sex: hot pink, röd, orange, spanskt gul, grön, turkos, indigo och violet. I takt med att den blev allt mer populär i San Franciscos Prideparad, slutade man använda hot pink och indigo och turkos blev blå.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!