De kommer springande i en uppförsbacke i Eriksberg. Jenni Nilsson och Fredrik Swahn är sambor och de tränar sex av veckans sju dagar på olika sätt inför tävlingar på elitnivå i triathlon respektive duathlon. Båda har använt kompressionskläder i flera år, både vid träning och tävlingar. Jenni Nilsson tävlar i triathlon som kanske är en av de tuffaste sporter som finns. I den ingår simning, cykling och löpning i tät följd. I tävlingar med så kallad olympisk distans är det 1500 m simning, 40 km cykel och avslutningsvis 10 km löpning, men i tävlingssammanhang kan det vara frågan om kortare distanser också – och längre.
– Från början är jag långdistanslöpare och jag hade mina kompressionsstrumpor redan då, för mer än tre år sedan, säger hon.
Hon visar att hon numera också har ett par kortbyxor i kompressionsmaterial, och berättar att i triathlon vill man ha kläder som sitter åt för att minska friktionen mot luft eller vatten.
– Men jag tycker också musklerna hålls ihop bättre med dem och att jag inte blir lika öm efter träning. Kanske är det mentalt, att känslan spelar en viss roll.
– Jag tycker att det känns bra med något som håller musklerna på plats och håller varmt runt dem. Det är skönt att springa i shorts och kompressionsstrumpor för vaderna, då får man värmen där den behövs bäst, säger Fredrik Swahn.
Han är tvåfaldig svensk mästare, 2009 och 2010, i duathlon, där cykling och löpning ingår. En vanlig tävlingsdistans är att man först springer 10 kilometer, sedan cyklar 40 kilometer och så springer man igen, 5 kilometer för att runda av. Fredrik Swahn har använt sig av kompressionsstrumpor de senaste åren, både i tävlingar och under träning. Hans favoriter är strumporna utan fot. Det tillhör nämligen regelverket i triathlon att man inte får ha strumpor med fot på. Dessutom funkar de strumporna bäst när han springer med ”barfotaskor” med enskilda tåutrymmen på.
Ordet ”stödstrumpor” låter kanske inte så sexigt eller spännande. Ändå är det egentligen liknande textilteknologi och resonemang som ligger till grund för kompressionskläder för idrottare som för de kläder som är ämnade åt personer med cirkulationsproblem och för flygare på höga höjder. Kläderna klämmer åt kroppsdelar för att påverka blodgenomströmningen. Tillverkarna av de idrottsliga kompressionskläderna menar att detta kan minska trötthetskänslan i musklerna efter träning. De hävdar också att detta kan ha prestationshöjande effekt.
På Idrottsskadecentrum i Uppsala känner de inte till så mycket om dessa kläders eventuella förträffligheter. Det finns helt enkelt inte så mycket medicinsk forskning om dem än så länge. Då jag söker på Karolinska institutets hemsida om forskning från hela världen om ”compression garments” (CG) finns ett par undersökningar från Nya Zeeland och en från Australien, där man försökt mäta effekterna av kläderna. I en av dessa tycker man sig ha sett milda fysiologiska effekter av tryck mot kroppen, men frågar sig också om det verkligen har att göra med själva trycket eller är orsakat av att kroppen över huvudtaget är täckt med något. I en annan har man funnit att lokalt blodflöde ökar med kompressionskläder. Men i rapporten skrivs också att mer forskning behövs för att förstå mer av effekterna av dessa kläder.
Länge har kompressionsplagg bara varit möjliga att skaffa via internet, men sedan ett tag finns de också i vissa sportbutiker. De är ganska dyra men priserna varierar stort mellan olika märken. Ett par strumpor kan kosta mellan 200 kronor och 700 kronor. Jenni Nilssons strumpor är av en lite dyrare sort, men hon säger att de har hållit mer än 300 löppass.
– I de billigare strumporna blir det ofta hål i fötterna. Det händer att jag har kompressionsstrumpor på jobbet också. Det är skönt när man går och står mycket där, säger hon.
– Men dessa ser jag ingen större vits med, säger Fredrik Swahn och visar på kompressionsklädsel för armarna.
Han kan möjligen tänka sig att ha dem när det är kallt och han cyklar. De åker av när han och Jenni Nilsson springer vidare bland höstlöven.