Stiftelser - en stabil kassako för universitetet
Uppsala universitet förvaltar stiftelser som i dag är värda över fyra miljarder kronor. Uppsala Akademiförvaltning har genom skickligt agerande på finans- och fastighetsmarknaden nästan fördubblat sin avkastning de senaste fem åren, trots oron på marknaderna.
I sin revisionsberättelse skrev revisorerna 1999 att sammanslagningen "ej varit utan problem" och att det funnits "brister i rutinerna för kontroll av att utbetalade anslag använts i enlighet med donators vilja".
— Vi är medvetna om svårigheterna med att förvalta en så stor mängd stiftelser. Vi har ju ingen möjlighet att granska all forskning som görs av anslag från dem men vi kan vara säkra på att pengarna används, säger Kent Berg, vd för Uppsala Akademiförvaltning.
Frågeställningen gäller främst riktade anslag till forskning. De övriga stiftelsernas avkastning är avsedd för hela universitetet och stipendiestiftelserna för dem som är kvalificerade.
Kung Gustaf II Adolf gjorde sin stora donation av mark och fastigheter 1624. Uppsala universitet levde enbart på avkastningen i drygt 200 år, sedan har beroendet av stiftelser successivt minskat.
— Vår betydelse i dag är att universitetet får ungefär 50 miljoner kronor per år, cirka 1,5 procent av omsättningen, att disponera fritt, säger Kent Berg.
Genererar 70 miljoner om året
Akademiförvaltningens förvaltning av stiftelserna är ändå en stabil kassako som nu årligen genererar 70 miljoner kronor i avkastning från sina fastigheter (stadsfastigheter samt jord och skog) och 80 miljoner från värdepapper, nästan en fördubbling på fem år.
Marknadsvärdet på tillgångarna är jämnt fördelat, två miljarder kronor för fastigheterna och två miljarder för aktierna.
— Den dispositionen var lite svår att försvara mot slutet av 1990-talet när börsen steg brant, men har varit den riktiga i längden, säger Kent Berg.
Han säger också att förvaltningen "hade tur" då man i början av 2000 minskade andelen aktier till förmån för räntepapper och obligationer. Strax därpå gick luften ur den uppumpade börsen.
Bara avkastningen får delas ut
Värdestegringen är viktig på sikt, men från stiftelserna får bara avkastningen, räntan eller utdelning på aktier, delas ut. Genom en större andel räntepapper har förvaltningen därmed haft en kraftigt stigande avkastning under en
tid med finansiell oro.
För Kent Berg och de övriga 22 anställda handlar det för tillfället om att sitta still i båten, eller snarare i vindskontoret mitt i stan. Akademiförvaltningen har slagit in på en linje som inte kan leda fel, såvida inte hela samhället går den vägen.
— Det stora jobbet gjordes i slutet av 1990-talet då vi organiserade oss och bestämde hur vi skulle jobba. Då kunde jag vara fundersam ibland, men nu känns det mycket bra med de resultat vi presterat och med den pågående moderniseringen av stiftelsernas stadgar.
UNT-Fakta om stiftelser
Enligt den juridiska definitionen är en stiftelse en självständig förmögenhet som varaktigt förvaltas för ett bestämt ändamål. En förvaltare eller en styrelse måste ha åtagit sig att ha hand om förvaltningen av förmögenheten. Stiftelsen bildas genom ett förordnande som kan vara ett testamente, ett gåvobrev eller annan handling.
Styrelsen eller förvaltaren svarar för att stiftelsen fullgör sin bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen.
Om förvaltaren vill förändra något i stiftelsens ändamål, som av olika skäl kan ha blivit inaktuella eller att det har blivit för svårt att dela ut pengar, ansöker man om permutation hos Kammarkollegiet.
Där blir det inte sällan avslag. Donatorns vilja är ledstjärnan och om det uttryckligen står vad pengarna ska gå till kan man inte sätta sig över detta hur som helst.
Det är länsstyrelsen som har tillsyn över stiftelserna i Uppsala län. Undantaget är om landshövdingen sitter i stiftelsens styrelse. Då tar i Uppsalas fall oftast länsstyrelsen i Stockholm över, och vice versa.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!