Stent i kranskärl ger skydd mot återfall
Behandling med läkemedelsavgivande så kallade stentar skyddar mot uppkomsten av nya förträngningar i hjärtats kranskärl och ökar inte risken för att patienten på några års sikt ska insjukna och dö i en hjärtinfarkt.
Foto:
- Eftersom det funnits frågetecken kring läkemedelsavgivande stentars säkerhet bör våra resultat vara lugnande besked för de många miljoner patienter över hela världen som fått sådana insatta i hjärtats kranskärl, säger docent Stefan James, forskare vid UCR och överläkare vid Akademiska sjukhusets hjärtintensivavdelning.
I samband med så kallad ballongvidgning av hjärtats kranskärl är det rutin att lägga in ett litet metallnät för att hålla kärlet fortsatt utspänt och därigenom minska risken för att förträngningen ska komma tillbaka.
Från början var alla stentar tillverkade av ren metall, men under senare år har det blivit allt vanligare att använda metallstentar som avger ett läkemedel som hämmar celltillväxt.
Värdet av läkemedelsavgivande stentar har dock ifrågasatts sedan flera studier visat att de, åtminstone på kort sikt, medför högre risk för uppkomst av blodproppar än rena metallstentar.
Bland annat mot den bakgrunden har forskarna vid UCR nu följt upp hur det på flera års sikt gått för de nära 48 000 svenska patienter som någon gång under åren 2003 till 2006 fick ett stent insatt i något av hjärtats kranskärl.
- När vi granskar detta unikt stora material finner vi ingen ökad risk för hjärtinfarkt eller död för patienterna som fått ett läkemedelsavgivande stent än för patienterna som fått ett rent metallstent. Läkemedelsavgivande stent ökar visserligen något risken för blodpropp, men det tycks balanseras av att de medför lägre risk för återförträngningar, säger Stefan James.
Störst nytta av läkemedelsavgivande stentar hade patienter med hög risk för återförträngningar till följd av till exempel diabetes eller tunna blodkärl. För dem var risken för nya förträngningar nästan 75 procent lägre än för patienter med rena metallstentar.
Uttryckt på annat sätt innebär det att ett fall av återförträngning kan förhindras genom att behandla tio sådana högriskpatienter med läkemedelsavgivande stentar i stället för med rena metallstentar.
- Enligt vår uppfattning finns därför starka skäl att rekommendera att patienter med hög risk för återfall behandlas med läkemedelsbelagda stentar. Dessa är visserligen något dyrare än rena metallstentar, men det uppvägs förmodligen av minskat behov av nya kranskärlsingrepp till följd av återförträngningar, säger Stefan James.
Uppsalaforskarna har tidigare rapporterat om ökad dödlighet för patienter som fick läkemedelsavgivande stentar insatta när denna behandling började användas i Sverige 2003.
- I ljuset av vår utvidgade nya studie tror vi att detta måste ha berott på att patienter som då fick läkemedelsavgivande stent redan i utgångsläget hade sämre prognos än patienter som fick rena metallstent insatta, men också på att läkarna därefter lärt sig att använda denna produkt på rätt sätt, säger Stefan James.
Den nya studien bygger på uppgifter från det så kallade SCAAR-registret, som registrerar alla ingrepp med ballongvidgning i Sverige.
Så jobbar vi med nyheter