Stenhård konkurrens om gymnasieelever
Överetablering bland gymnasieskolorna i Uppsala gör konkurrensen hård om eleverna. Inför hösten ökar antalet friskolor till 14. Friskolorna har lite mer än en tiondel av eleverna, men satsar över en miljon kronor mer i marknadsföring än vad kommunen gör.
De kommunala gymnasierna räknar med drygt 3 000 elever i årskurs ett. De fristående skolorna erbjuder tillsammans drygt 1 100 platser. Av dem är 385 platser på helt nya gymnasier. För att fylla alla platser krävs att fler elever än i dag lockas att pendla hit från andra kommuner.
En av de nya skolorna är Thorén Business school. När skolan håller informationsmöte på en bar i Uppsala för ungdomar och föräldrar springer niondeklassare in och ser till att få en bra plats framför scenen. Efter ett par korta anföranden från skolan är det dags för artisten Erik Segerstedt, tvåa i förra årets Idoltävling på Tv4.
Målet är 60
Målet är att få 60 elever till sitt specialutformade samhällsprogram med affärsinriktning, samma utbildning som finns i Umeå och som företaget även vill starta i Gävle och Skellefteå.
- Vi har inga affischer, inga annonser, ingen tv-reklam, inget i radio. Vi vill få chans att förklara innehållet i utbildningen. Om vi endast affischerar blir det bara sälj, säger Mari Lax, projektledare inom Thoréngruppen.
Gratiskonsert och stand up-comedykväll och ett par projektanställda på heltid i några månader ger en kostnad som företaget uppger till "under 200 000". Det är en kostnad som ligger i underkant av vad övriga stora friskolekoncerner satsar i Uppsala. Men är bra mycket mer än vad kommunala skolor med betydligt fler platser använder till marknadsföring.
Uppsala kommun lägger drygt 850 000 kronor på att marknadsföra sina tio gymnasieskolor, en summa som ligger i samma nivå som tidigare år enligt kommunens egen uppgift. Friskolorna, med cirka tolv procent av eleverna, lägger över en miljon kronor mer enligt den rundringning UNT har gjort. Då har ändå flera friskolor inte velat lämna någon uppgift alls, så skillnaden är ännu större.
Stor skillnad
Det är stor skillnad mellan vad skolorna avsätter för pengar: från Celsiusskolans 20 000 kronor till Fyrisskolans 160 000 kronor.
- Fyrisskolan och Lundellska har mycket konkurrens från friskolorna, förklarar kommunens gymnasiechef Ove Bergvall.
De kommunala skolorna styr mycket själva hur de ska lägga upp sin marknadsföring, men en del insatser görs gemensamt. Pengarna används till busskostnader för att skjutsa elever till Öppet hus-dagar, mässor, tryckta kataloger, men också till en gemensam bioreklam.
Ett dilemma för en kommun är att skolorna inte ska konkurrera ut varandra, men ändå få ungdomarna att välja ett kommunalt gymnasium.
- I bioreklamen vill vi peka på den enorma bredd vi har i skolorna, och att vi är väldigt bra på att tillgodose alla elevers speciella behov. Att vi har en hög standard, som egna idrottshallar och egna bibliotek. Men det är svårt att föra fram i en reklamsituation, säger Ove Bergvall.
Ingen långsiktighet
Kommunen säger sig inte ha någon långsiktig strategi för marknadsföringen, trots att elevantalet inom ett par år väntas minska. Det har inte heller gjorts någon utvärdering på kommunal nivå om vilken marknadsföring som är mest effektiv. Nu i vår ska en enkätundersökning göras för första gången bland elever om vad som fick dem att välja som de gjorde.
- Just nu är våra gymnasier rätt väl fyllda. Det är 2010 till 2015 som vi verkligen måste se till att behålla vår marknadsandel, säger Ove Bergvall.
Målet med mycket av affischering, radiojinglar och bioreklam är att locka eleverna till de öppet hus-dagar som alla skolor har.
- Det gäller att komma med på elevernas "short list", lista med skolor de ska gå till, säger Per Ledin, vice vd och marknadschef på Kunskapsskolan som vill starta gymnasium i Uppsala i höst.
- Det allra mest effektiva men också det svåraste eftersom det är tidskrävande är att kommunicera med eleverna ansikte mot ansikte, säger Tim Gayton, lärare på Uppsala fria waldorfgymnasium, som ligger en bit utanför staden.
Det är här skolorna väljer olika vägar: kostsamma direktutskick till tusentals niondeklassare, bussannonser - eller att organisera skolornas viktigaste språkrör: eleverna själva. IT-Gymnasiet utbildar elevambassadörer som är med på besök i grundskolor.
- Vår hemlighet är våra egna elever. Ingen marknadsföring i världen kan väga upp ett dåligt rykte, säger Christine Johnson, rektor.
Så jobbar vi med nyheter