Stenhagenskolan utan timplan
Vad ger bäst resultat i skolan? Klassisk, lärarledd ämnesundervisning eller friare former med ett större ansvar på den enskilde eleven. Det är blandningen som är viktig, säger Pebbe Boberg, lärare på Stenhagenskolan i Uppsala, en av de skolor i Sverige som på försök bedriver undervisning utan timplan
Sara Rabi i 7F2 på Stenhagenskolan vill ha mer vanlig undervisning. Pebbe Boberg, språklärare, tycker däremot att fler elever får något gjort när eleverna arbetar friare.
Foto: Linda Forsell
— Sådär, tycker jag. Det kan vara svårt att få något gjort, säger Fredrik Svedman.
Båda går i 8F på Stenhagenskolan i Uppsala. Två eftermiddagar i veckan arbetar de utan ett typiskt skolschema där ämnena spridits ut över dagen. I stället har eleverna arbetspass där de jobbar med det som de anser sig behöva för tillfället. De kan fördjupa sig i något ämne eller arbeta i kapp i något annat. Bakgrunden är att man arbetar utan timplan, det vill säga att eleven inte ska lägga ned en bestämd tid på varje ämne. I stället är det kravet att klara målen i ämnet som styr.
— Vi elever har ett stort eget ansvar för att hänga med i ämnet. Det vore bra om lärarna låg på oss mer och såg till att vi gör det vi ska, säger Fredrik Svedman.
Tror på idén
Pebbe Boberg, språklärare, tror på idén som nu prövas på bland annat flera skolor i Uppsala kommun.
— Undervisningen blir med individuell. Man kan lyfta de duktiga eleverna och stötta de svagare på ett annat sätt än i traditionell undervisning, säger han.
Men det finns en grupp elever som får det svårare när skolarbetet blir mer fritt och det egna ansvaret större, säger Pebbe Boberg.
— Men jag är ändå övertygad om att fler elever får något gjort under de här passen än under de traditionella lektionerna, säger han.
Försöket pågått tre år
I tre år har försöket med timplanelös undervisning pågått runt om i Sverige. Sommaren 2005 ska det avslutas.
I mars kom timplanedelegationen med ett delbetänkande där man skriver att utvecklingen i skolorna i försöket varit positiv och att man anser att timplanen i skolan bör avskaffas. Betygsstatistiken visar på en positiv trend. Särskilt märks en förbättring bland pojkar och elever med utländsk bakgrund, två grupper som generellt har sämre resultat.
Pebbe Boberg känner igen beskrivningen i delbetänkandet.
- De svagare eleverna kommer mer till sin rätt. Och när eleverna lyckas ta ansvar för sina egna studier så växer de med det, säger han.
Blivit duktigare
Enligt honom har eleverna efter hand blivit duktigare på att planera sina studier. Flera elever som UNT pratar med tycker dock att just den biten är svår.
- Det är helt okej att arbeta så här. Men när man inte vet vad man ska göra blir det lätt att man går runt och pratar i stället för att jobba, säger Zakaria Hersan, i 7F2.
Pebbe Bobergs arbetslag vill arbeta mer med teman som går över alla ämnen. Men den traditionella undervisningen där läraren leder lektionen i ett visst ämne, måste vara kvar, säger han.
— Att man har sin ämneslärare som berättar, fyller på med kunskaper och har en dialog med eleverna är jätteviktigt.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!