"Vi behöver få till motsvarande samarbeten och utvecklingskraft i de andra klustren som vi har på life science-sidan", säger Stefan Hanna (UP).
Med en snabbt växande befolkning, två stora universitet och närhet till både Arlanda och Stockholm har Uppsala kommun goda förutsättningar att vara en plats där företag kan både starta och växa.
Ändå placerar sig Uppsala bara på plats 221 av 290 i Svenskt Näringslivs rankning av kommuners företagsklimat. Varför?
– Det har ju varit tydligt att kommunen inte är tillräckligt serviceorienterad, man står inte på tå för att stötta företag som vill expandera och när man processar önskemål om bygglov så går det för sakta, säger Stefan Hanna (UP), ordförande i kommunens näringslivsråd.
Sedan ett drygt år tillbaka ligger det på hans axlar att reda ut situationen. Och efter ett års arbete har näringslivsrådet nu presenterat ett näringslivsprogram med tillhörande handlingsplan – en slags styrdokument som kommunens alla förvaltningar och bolag förväntas följa.
Målet är att förstärka Uppsalas position internationellt och nationellt. På samma sätt som Uppsala är bra på att marknadsföra sig inom life science-sektorn, behöver företag och forskning även samlas i kluster som "besöksnäring", "grön utveckling" och "digital utveckling", tycker Stefan Hanna.
– Vi behöver visa för potentiella anställda hur otroligt attraktivt Uppsala är som plats att bo och verka i.
Om Uppsala kommun lyckas vända trenden och bli en bättre företagarkommun är Stefan Hannas vision tydlig: "Fler attraktiva, och många välbetalda, arbetstillfällen".
Handlingsplanens åtgärder för att nå målen – som att "ha höga ambitioner kring växande verksamhetsområden" eller "aktivt tillvarata och attrahera" kompetens – kritiseras dock från flera partier för att vara luddiga.
– De är inga åtgärder över huvud taget utan snarare önskemål, säger Ehsan Nasari (C).
"Jag tycker att handlingsplaner ska vara konkreta", säger Ehsan Nasari (C).
Stefan Hanna håller inte med.
– Det är upp till varje förvaltning att beskriva vilka insatser de kommer att göra. Det är ett krav vi ställer på dem.
Han tar Uppsalas kompetensbrist som ett exempel. Där behöver flera – från kommunens utbildningsförvaltning till företagen själva – göra förändringar för att säkra att det finns fler personer att anställa, menar han. I dag saknas personal till både jobb med krav på hög utbildning, som olika typer av ingenjörer, och mer lågkvalificerade yrken.
– Som kommun kan vi ju styra vad vi lägger pengarna på, som bättre praktiska utbildningar på gymnasiet. Och så måste vi jobba med att ta till oss ny teknik, som artificiell intelligens, för att kompensera för kompetensbristen och frigöra resurser.
Handlingsplanens åtgärder får kritik för att vara luddiga. Stefan Hanna (UP) kontrar med att det är upp till varje förvaltning att bryta ner åtgärderna i mer konkreta insatser.
Ehsan Nasari efterlyser också mål som riktar in sig mot småföretagare och landsbygd, men Stefan Hanna kontrar med att handlingsplanen är generisk och gäller alla bolag, oavsett storlek eller geografisk plats.
– Jag köper inte det, säger Ehsan Nasari. Resurserna är begränsade och våra förvaltningar kommer springa på det som står i handlingsplanen. Det som inte är tydligt uttryckt riskerar man att missa.
Stefan Hanna (UP) är näringslivsrådets ordförande sedan ett drygt år tillbaka.
Handlingsplanen sträcker sig fram till 2027. Målet är att 2 000 nya jobb ska skapas i kommunen varje år, vilket är en linje kommunen haft en längre tid. Men just nu är det en väldigt ambitiös siffra, säger Stefan Hanna och ritar en kurva för befolkningsutvecklingen – som pekar neråt. Bland annat är födelsetalen lägre i Uppsala än på flera decennier.
– Och vi har ett Tidöavtal som innebär noll invandring, eller inte riktigt, men väldigt mycket mindre än tidigare. Och så finns en konkurrens om arbetskraften som inte fanns förut. Nu sticker ju många av de duktiga till Norrland, säger Stefan Hanna.