Stavby bio lockar publik som aldrig förr

En snöklädd grusväg leder upp till Stavby bygdegård från väg 288 mellan Uppsala och Östhammar. En vanlig vardag mitt på dagen är det folktomt inne i biosalongen.
På helgerna kommer desto fler från Alunda, Rasbo, Tuna och Gimo till den gula sekelskiftesvillan mellan kyrkan och byskolan. Söndagar kl 19.30 bänkar sig besökarna. Så har det varit i alla tider.

Mötesplats
Stavby bio är traktens mötesplats där både unga och gamla samlas. I halvtid är det kaffepaus och tid för lite umgänge med vänner och bekanta. Men också nya ansikten dyker upp. På så sätt sprider sig kunskapen om att man inte behöver åka in till Uppsala för att gå på bio där biljettpriset är 30-35 kronor högre, där det inte är gratis parkering och som dessutom kostar på i restid och bensinpengar.
— I helgen körde vi Masdjävlar. Då var det så mycket folk, över 130 pers, att vi fick skicka hem några och be dem komma tillbaka nästa dag, berättar Håkan Odhner, biografföreståndare.
Till vardags är han lantbrukare, har gården med 50 mjölkkor och spannmålsodling ett par stenkast från bygdegården.
Tillsammans med ett 20-tal andra filmentusiaster håller han biosalongen levande. Alla jobbar ideellt. Fyra åt gången turas om att visa film.
— Belöningen är att vi får gå på bio gratis, säger Kicki Lidén, biljett- och godisförsäljare.

Stödpengar
Svenska Filminstitutet, som backar upp enskilda biografer med stödpengar i orter med mindre än 50 000 invånare, beviljade nyligen 36 500 kronor i bidrag för lokalt publikarbete. De pengarna ska bygdegårdsföreningen ta tillvara på.
— Det betyder att vi kan annonsera mer och kanske satsa på ljudet. Det behövs sättas upp akustikplattor i taket. Sen har vi skaffat oss arbetsskjortor med vår logga, säger Håkan Odhner.
Förra året hade man 54 visningar och lockade 2 278 besökare, i snitt 42 personer per föreställning. Publiksiffran pekar årligen rakt uppåt.

Familjefilmer lockar
Snittsiffran per visning säger dock inte allt. Ibland kommer bara sex sju besökare. Actionfilmer lockar få. Svenska familjefilmer är populärare. Då kan det smälla till ordentligt och komma så många att alla inte får plats och man måste köra filmen i repris. I fjol toppade Kay Pollaks Så som i himmelen med hela 580 besökare totalt. Publikrekord har det också varit för Grabben i graven bredvid, 570 personer såg den.
— Den var populär, med hög igenkänningsfaktor för oss på landsbygden,skrattar Tommy Lundvall, maskinist.
Filmen Jägarna är en annan storfilm som fick ortens män att bokstavligen gå man ur huse.
— Det var lite roligt med den, då kom gubbarna hit i jaktkläder från alla håll och kanter, det såg ut som ett jaktmöte i salongen, säger Tony Nilsson, maskinist.
Till helgen visas På Spaning med Bridget Jones. Månne kärlekssökande och egensinniga singelkvinnor dyka upp då?

UNT-fakta:

1994 drog ett 20-tal eldsjälar från Stavbybygden igång Stavby bio igen. Då hade filmutrustningen legat i malpåse i ett par år. Men redan på 1920-talet visades film i bygdegården. Projektorn kom var fjortonde dag med häst och vagn. På 1930-talet köptes en ny projektor som fraktades runt i sidovagnsmotorcykel. Sedan 1953 står en AGA-projektor i en liten skrubb en trappa upp i huset.
Nu visas film varje söndag, vår och höst. Ibland även på fredagar och lördagar. Matinéer och skolvisningar, riktade föreställningar till LRF och PRO blir det också.

UNT-fakta:

Svenska Filminstitutet har beviljat ett par mindre biografer i Uppland ekonomiskt stöd för lokalt publikarbete och teknisk upprustning. Förutom Stavby bio, får Borgen i Bålsta sammanlagt 31 500 kronor, Sagabiograferna i Enköping drygt 21 000 kronor och National bio i Rimbo 14 000 kronor.
Bidraget syftar till att utveckla biografens roll som kulturell mötesplats och att långsiktigt öka publiktillströmningen.
Enligt Ramon Reissmuller på Svenska Filminstitutet är svenskarna nästan sämst i världen på biobesök. Vi gör i snitt två biobesök per person, capita och år. I Usa är siffran fem biobesök per person.